Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Torka du dina ögon; du ska få ha honom hos
mig.»
Så kom det sig att Kurre flyttade till morfar.
*
Det blev sötebrödsdagar för Lalla, och för
Kurre med.
Han var en läckergom — en riktigt
njutningslysten liten skälm. Och han älskade ombyte. När
han bjöds på någonting riktigt nytt, då skrek han
i glädje, med ett klockrent litet läte, som kom
hans härskarinna att känna sig rik som en
sagoprinsessa.
Mandlar tyckte han om; det var hans allra
bästa. Han satte mera värde på dem än på både
nötter och ållon. Men det knep ibland för lilla
matmor att anskaffa läckerheter, ty sådana kosta
pengar, och pengar äro icke lätta att förtjäna.
Lalla vaktade gässen hela sommaren för femtio
öre, hon sprang och öppnade grindar för att få sig
en slant, och när husbondmor kom hem från
bröllop och hade smakkakor med sig, då kunde det
aldrig hända att Lalla åt upp dem hon fick; de
gömdes till Kurre.
Lilla mor hade således näringsbekymmer för
sin skatt. Men vad gjorde det! Vad skulle hon
icke velat fördraga för sin Kurre! Han var hennes
hjärtas kung, hennes prins — han kunde bli hennes
tyrann, om han ville.
Lalla fruktade honom, trots sin kärlek. Ty nu,
sedan han blivit stor och fullväxt, nu kunde han
bita ännu hårdare än förr med sina skarpa
huggjärnständer.
Morfars stora hand tyckte han om; den omslöt
honom som ett rymligt fodral; men när Lalla kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/berettelsr/0097.html
