Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fången i Kaukasus - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fången i Kaukasus,
i.
I Kaukasien tjänte en officer. Sjilin hette han.
En gång fick han brev från sin gamla mor därhemma.
Hon skrev: »Jag har blivit gammal nu och längtar att
få se min käre gosse innan jag dör. Kom och ta avsked
av mig och begrav mig, sedan må du då i Guds namn
vända tillbaka till din tjänst. Men jag har sett ut en
hustru åt dig; hon är både förståndig och vacker, och
förmögenhet har hon. Gillar du henne, kanske du gifter
dig och stannar hemma för alltid.»
Och Sjilin började fundera. Ja det var nog dåligt
med gumman, kanske han aldrig skulle få se henne
mer. Det var nog bäst att resa — och varför inte
gifta sig också, ifall den utsedda behagade honom.
Han gick till översten och utverkade permission, tog
avsked av kamraterna, bestod sitt manskap två kaggar
brännvin till ett avskedskalas och rustade sig för avfärd.
I Kaukasien rådde krig på den tiden. Varken dag
eller natt kunde man komma fram på vägarna. Så
snart en ryss gav sig ut ur sin fästning, till häst eller
till fots, antingen dödades eller bortrövades han av
tatarerna. Därför hade det ordnats så att två gånger i
veckan gingo konvojer från fästning till fästning.
Framför och bakefter red militären och i mitten färdades
de civila.
Det var på sommaren. Resenärerna samlades i
dagbräckningen utanför fästningen, konvojen tågade ut
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
