Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menar att vi omfatta vår lära, därför att den Människa
vi tro på har befallt oss det. Det är i stället så, att de
som av all sin själ söka lära känna sanningen, söka
umgänge med Fadern, de som söka det högsta goda,
de komma ofrivilligt in på den väg som Kristus
vandrade, och alltså komma de ofrivilligt bakom honom,
se honom framför sig. Alla som älska Gud måste gå
den vägen, du också. Kristus är Guds son och medlaren
mellan Gud och människor, icke därför att någon sagt
oss detta och vi blint tro på det, utan därför att
alla som söka Gud finna hans son framför sig och
endast genom honom förstå, se och lära känna Gud.
Julius svarade icke och blev länge sittande tyst.
— Är du lycklig? frågade han till slut.
— Ingenting återstår mig att önska. Men inte nog
därmed, för det mesta erfar jag en känsla av undran,
en känsla av någon sorts orättvisa: varför är just jag
så omätligt lycklig, sade Pamfilius småleende.
— Ja, sade Julius, jag vore kanske lyckligare, om
jag inte hade mött den okände den där gången utan
fortsatt vandringen till er.
— Men vad hindrar dig, ifall du tänker så?
— Min hustru då?
— Du säger att hon känner dragning till
kristendomen — hon följer dig.
— Ja men nu har jag redan börjat ett annat slags liv,
hur skulle jag kunna slunga det ifrån mig? Det är
begynt, jag måste leva det till slut, sade Julius och
föreställde sig faderns, moderns, vännernas ogillande
och framför allt den kraftansträngning som brytningen
skulle kräva.
I detta nu uppenbarade sig Pamfilius’ väninna jämte
en yngling utanför dörren dörren till butiken. Pamfilius
gick ut till dem, och ynglingen omtalade i Julius’
närvaro att han hade skickats av Cyrillus för att köpa
läder. Druvorna voro redan sålda och säd inköpt.
Pamfilius föreslog att ynglingen skulle följa Magdalena
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
