Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För vad då? Berättelse från polska upprorens dagar - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla i huset, från gamle Jaczewski till gamla
barnjungfrun Ludwika, ehuru ingen uttalade sin tanke.
Och det var så. Migurski kom i den avsikten, men
efter en vecka reste han i en orolig, upprörd
sinnesförfattning och utan att ha friat. Alla voro förvånade
över den oväntade avresan, och ingen utom Albina
förstod orsaken till den. Albina visste att hon själv var
orsaken.
Under hela hans vistelse på Rozjanka märkte hon
att blott i sällskap med henne var han riktigt glad.
Han behandlade henne som ett barn, skämtade med
henne och retade henne, men med sin kvinnliga instinkt
kände hon att hans sätt mot henne inte var den vuxnes
mot barnet, utan att han var mannen inför kvinnan.
Hon såg det på den förälskade blick och det lyckliga
leende som mötte henne, då hon trädde in i rummet,
och följde henne, då hon lämnade det. Hon gjorde sig
inte klart reda för vad all denna uppmärksamhet
innebar, men den gjorde henne glad, och ofrivilligt
försökte hon att vara honom till lags. Och därför var
hon i hans närvaro alldeles särskilt intensiv i allt vad
hon tog sig för. Han tyckte om, när hon sprang och
lekte med den vackra vinthunden, som hoppade upp på
henne och slickade hennes strålande, purprade ansikte,
han tyckte om att hon vid minsta anledning brast ut i
ett klingande, smittsamt skratt, han tyckte om att
skrattet satt kvar i ögonen, när hon med allvarlig min
lyssnade till den katolske prästens ledsamma
predikningar, han tyckte om, när hon med utomordentlig
trohet och komik agerade än den gamla barnjungfrun,
än en drucken granne, än honom själv, Migurski, och
på ett ögonblick övergick från roll till roll. Men
framför allt tyckte han om hennes översvinnliga livsglädje.
Det var som om hon just hade lärt fullt känna livets
härlighet och nu skyndade att njuta den. Han tyckte
om hennes livsglädje, och hennes livsglädje stegrades
just genom att hon visste att den tjusade honom.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
