Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudomligt och mänskligt - III - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ohyra krälande cellen i ensamhet och en påtvungen
sysslolöshet, som endast avbröts av knackningar från
kamrater, som hade idel dåliga och nedslående nyheter
att meddela, och då och då av kalla, fientligt sinnade
människors försök att avpressa honom förrädiska
upplysningar om kamrater, då sjönko icke blott hans
fysiska utan även hans moraliska krafter och han blott
längtade efter någon sorts slut på det kvalfulla läget.
Hans förtvivlan ökades av att han började tvivla på
sin själsstyrka. Andra månaden ertappade han sig med
tankar på att säga hela sanningen för att bli fri. Han
blev förfärad över sin svaghet, men förmådde inte rycka
upp sig och hatade och föraktade sig själv och greps
av än djupare förtvivlan.
Det allra rysligaste var att han i fångenskapen
började se med sådan saknad på de unga krafter och de
glädjeämnen i livet som han hade offrat så sorglöst,
medan han var fri. Nu syntes de honom så fulla av
tjusning att han ångrade sin förra syn på tingen, ja
ibland ångrade hela sin verksamhet. Han föreställde
sig hur lyckligt han skulle kunna leva i friheten — på
landet eller utomlands, bland avhållna och tillgivna
vänner, föreställde sig ett ljust, lyckligt samliv med
henne, eller kanske med en annan kvinna.
IV.
Under en av andra månadens pinande enformiga
dagar lämnade uppsyningsmannen Svetlogub vid sin
vanliga rond en liten bok med ett förgyllt kors på den
bruna pärmen. Quvernörskan hade gjort ett besök i
fängelset, sade han, och lämnat Nya testamenten, som
skulle utdelas bland fångarna. Svetlogub tackade, och
med ett lätt småleende lade han boken på det vid
väggen fastskruvade lilla bordet.
Då uppsyningsmannen gått berättade Svetlogub me-
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
