Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S T AN18 LAW P0D0R8KT8 ILLUSIONER
strömmade tillfälligtvis ut från byggnaden,
framför hvilken några träd stodo. Och solen lyste
och jag tyckte det klingade som af små klockor i
luften.
— Nå, afbröt jag, rädd han skulle förirra sig
in bland fraskramet igen, men kvinnan?
— Ack, hviskade han i en ton omöjlig att
be-skrifva, här skulle egentligen min historia sluta.’ Ty
jag hann aldrig fram till henne i solen — medan hon
gick i solen, förstår ni. Hade jag gjort det är det
ju möjligt att hennes ögon också varit bländade som
mina. Kanske hade hon ej sett hvem som
tilltalade henne om hon gått i en vårdröm, trott att
det var den unge riddaren. Som det nu var...
— Ser ni, jag såg som sagdt endast sol i allt
och jag tyckte att jag själf var uppfylld af solsken
och att mitt tal måste vara sol. Jag tror, att mina
ögon strålade så att de möjligen skulle dragit
blickarna från bristerna i lemmar och klädsel, och jag
kände inspirerade ord rinna upp på min tunga.
Jag påskyndade mina steg, den smutsiga gatan var
ett blänkande, bonadt golf, nu såg jag den smärta
midjan — då, då vek hon af in på en sidogata.
— Jag följde efter, jag fåvitske, utan att märka
att den nya gatan låg i skuggan. Visserligen
nyktrade mina ögon till, så att säga, men än klarare blott,
uppfattade jag de förföriska linjer, som redan i
ST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
