Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KUNGSHOLMSROMANS
det till att ett verktyg skall skärpas — golfvet darrar
af maskiners skakningar, luften är fylld af dån,
det ryker af filspån, stora hjul snurra rundt,
remmar gno i luften som svarta, sträckbänkade
jätteormar, kring dödsskifvan skvätter vatten eller olja
och den hväser hysch — hysch — hysch. Och
så springer den plötsligt i stycken med en knall
och trasar sönder ett lockigt hufvud och blod och
hjärnsubstans flyga vida omkring, på väggarna, på
kamraterna.
Detta är, som sagdt, hvad min fantasi
sekund-snabbt utmålar. Jag reser på mig och ser på min
värdinna, men kan endast få öfver läpparna ett
stammande:
— Jaså.
Hon stirrar på mig och jag förstår att jag på
henne gör ett hårdhjärtadt intryck, ett sorts
karna-tionsintryck för den likgiltiga, hatade kast, hon
benämner öfverklass. Men samtidigt som mitt bröst
fylles af deltagande, af upprorskänslor och af
vanmäktig och resignerad sorg, får jag ett oförklarligt
behof att än ytterligare stegra detta falska och dåliga
intryck. Och jag säger, lyssnande häpen till mina
egna ord:
— Nå, än sedan...
Dörren smäller.
Jag ser mot fönstret. Regnet faller alltjämt
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
