Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGMÄSTAREN
121
Och lögn var det väl, men närkingen
tänkte i alla fall pi mordhistorier och
gen-gingare frin sin hembygd och ryckte
kamraten i ärmen. — Vi komma för sent till
Andersson, sade han, det här angir oss ju intel
Den andra arbetaren hade farit pi sjön
och fruktade enligt egen uppgift hvarken gud
eller djäfvulen. Dessutom voro de ju tvi.
— Huset är tomt, sade han, det finns min
själ inte ens kvar nigot som en ritta kan
gnaga. Det skulle ju rifvas, när han däroppe
flyttade — det vet hvarenda jäkel. Si inte
ä’ det tjyfvar inte! Lit oss gi opp och kika.
— Nej, hvarför det, sade närkingen och
började i förskräckelsen att tala pi e och
i, man ska inte blanda sej i det som inte
angår’en. Om det inte ä’ tjyfvar si ä’ det
ju detsamma —
Men den andra afbröt:
— Si ä* det nige annat sattyg, det kan
du klappa dej pi, och här ä’ en som inte ä’
rädd. Du kan ju sti kvar här nere.
Blisten spelade uppe pi torkvinden och
det lät hemskt — Jag kommer med, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
