Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
247
verkmästarplats — han kände maskinerna lika
bra som ingenjörerna. Nej, nu reste han.
Det var något främmande öfver Arnold,
trots hansi svenska börd. Han var mörk och
häftig. Också inbunden, och själfva namnet
lät ju tyskt. — Han kanske stammar "från
de där vallonerna, menade Björk.
Hemligt gaf Frans sin far rätt Nu sig
han det själf. Det var oro öfver den gamle,
hur lugn än Emil var. Hos honom fanns i
stället något obeskrifligt starkt och stadigt,
brutalt måhända. Men Minna var flyktig,
tänkte ynglingen med bitterhet Hon sjöng
och trallade dubbelt gladare, hennes ögon
lyste vid tanken på resan. Nu först såg han
hur vacker hon var — eller skulle blifva. Och
-Iton hade mörkbrunt hår och det skiftade af
både svart och blått i blicken. Systern var
blond och blek som han själf, men Minnas
hy hade en annan blekhet som var finare än
Klaras och de vanliga storstadsbarnens, joo
— något främmande var det hos dem!
Så kom dagen då de skulle resa — den
kom så hastigt som allt annat kommit den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
