Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
UR LARMET
hvilka understundom fingo täcken på som
dämpare, och si förstis trummor och triangel,
bäcken, klockspel och till och med harmonika.
— Till sist kunde han trollvärlden. Och han
tänkte att det underbaraste af allt mitte vara
att sti högst upp, midt i, och dirigera det
hela.
Vogel log:
— Det finns inte en där nere, och i alla
orkestrar i hela världen, som icke drömt en
ging att komponera musikens musik, att blifva
virtuosernas virtuos och att som dirigenternas
anförare leda det hela!
En ging sade han:
— Det gör mig ondt om dig, Frans. Du
har icke den bittra äregirigheten, den som
fräter som ett kräftsår. Därför borde du ha
kommit på en annan plats i lifvet och fått det
lilla du begär. Du kunde ha blifvit lycklig
af att få sitta kväll efter kväll som ett litet
kugghjul i maskineriet. Eller nigot annat
liknande. Jag menar det hade varit bättre om
du alls icke kunnat försti musik.
Frans svarade med griten i halsen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
