Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
291
den grämelsen ville han bespara sig. Han
nämnde intet.
— Skall jag hälsa Emil? vände han sig
till systern.
Klara satt i soffan och sydde. — Ja,
naturligtvis, sade hon.
— Kanske du vill skrifva ett par rader
själf, här är plats på sista sidan?
— Nej, jag har ingenting att säga utom
det vanliga, och det ser så fånigt ut. Jag
kan ändå inte få det skrifvet i ord som jag
tänker, tilläde hon.
Frans stödde hufvudet i händerna och
blundade — en vana han hade, han såg och
hörde bättre då. — Nej, det är just det, tänkte
han, hvarken Klara eller jag kunna uttrycka
oss. Minna sjunger och Emil målar — hvad
det är olika med människor. — Han älskade
systern, hon var god, undergifven, öm som
en mor. Hvem vet, tänkte han vidare, om
icke Klara skulle kunna ha gifvit mycket mer
i toner än andra, ifall hon fått röst? Från
hjärtat skulle de ha kommit! Och det är
möjligt att jag —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
