Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
313
gerna, som vette mot den brusande strömmen
och det gamla kungliga slottet. Han skulle
icke behöfva träffa Minna, det visste han,
de hade skilda våningar — allt fanns
be-skrifvet i tidningarna från dag till dag — och
hon var dessutom på teatern. Han tviflade
icke på att han skulle blifva mottagen, den
öppenhet, han mindes från ungdomen, var
säkert kvar, den hörde samman med Emils
robusta väsen. Och den hade också
framhållits i intervjuerna.
Och sedan — ja, sedan han fått språka
med vännen från fordom (han ville bara skaka
hand och lyckönska, själf hade han intet att
berätta) skulle han äta middag ute och så
kom då ändtligen operakvällen. Det var icke
utan att han smått fruktade den, en naiv
bäfvan att den skulle taga slut för hastigt.
När han kom till utställningshuset vid en
park midt inne i staden och såg flaggan och
affischerna med namnet Arnold i stora, svarta
typer, stannade han. På en gång försvann
lusten och en ängslan grep honom. Hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
