Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
325
tig, att det svindlade i hans hjärna och han
fruktade att hjärtat skulle brista.
I det ögonblicket vände han hufvudet
och såg på mästaren, som stod vid hans sida
och hade lagt handen på hans skuldra. Det
var från honom ljuset utgick.
Med en mildhet utan gräns mötte den
store mästarens blick Frans’ sökande ögon.
— Det är källsprånget, talade han, det
som aldrig fick uttryck i lifvet, men som du
bär inom dig. Det är evigt.
Han böjde sig öfver Frans Björk, hvars
hufvud hade sjunkit tillbaka mot länstolens
kudde. Den ena armen, som stöddes af
karmstycket, hade handen ännu hvilande på
tangenterna.
— Stoftet finna de här i morgon, sade
han, men själf följer du mig!
Det såg ut, som om Frans med ett
lyckligt leende tackat Döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>