- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
58

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Jagets frihet och materiens bundenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

känsla av tillvarons väsen, men står för det vanliga
vetenskapliga förnuftet som orimlig.

Mot friheten gör man från psykologisk synpunkt
gällande, att våra handlingar nödvändigt betingas av våra
känslor, föreställningar och hela den föregående raden av
våra medvetenhetstillstånd. Från fysikalisk synpunkt
bestrides friheten som oförenlig med läran om materiens
grundegenskaper och särskilt med principen om energiens
oförstörbarhet. Härav uppstå tvenne slags determinism, två på
erfarenhet grundade bevis för den universella
nödvändigheten, av vilka dock det fysikaliska visar sig vila på en
psykologisk hypotes.

Enligt en numera tämligen populariserad föreställning
bildas världen med dess av våra sinnen uppfattade
företeelser, värme, ljud, elektricitet av en hop i ständig rörelse
befintlig materia. Då den materia som ingår i
sammansättningen av de organiska kropparna är underkastad samma
lagar som den övriga, finner man i t. ex. nervsystemet icke
heller annat än molekyler och atomer som röra sig,
tilldraga och stöta bort varandra. De förnimmelser, känslor
och föreställningar som leva inom oss, betraktas följaktligen
som invecklade verkningar av mekanisk art. Likaså blir
vår egen återverkan på yttervärlden, våra handlingar, i sista
hand ingenting annat än molekylära reaktioner. Och då
principen om energiens bestånd förutsättes som orubblig,
finns det ingen atom, varken i nervsystemet eller i världens
omätlighet, vars läge ej är bestämt av summan av de
mekaniska verkningar som de andra atomerna utöva på den.
Den matematiker, som kände läget av den mänskliga
organismens molekyler och rörelsen hos alla atomer i världen,
i stånd att påverka denna, skulle med ofelbar noggrannhet
kunna beräkna alla förflutna, närvarande och kommande
handlingar av den person som denna organism tillhör,
liksom man förutsäger ett astronomiskt fenomen.

Medger man satsen om energiens bestånd, följer
visserligen att det relativa läget av alla materiella punkter i ett
givet ögonblick är på det strängaste determinerat i
förhållande till vad det var i föregående ögonblick. Men även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free