Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Jagets frihet och materiens bundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Medvetandet säger oss nämligen att våra flesta handlingar
låta förklara sig av motiv, även om — då sunda förnuftet
har svårt att överge tron på friheten — deras determination
icke betraktas som nödvändig. Förhållandet är ju, att vissa
enkla psykologiska fakta självmant inställa sig i samband
med bestämda fysiska fenomen, och flertalet sensationer
förefalla bundna vid vissa molekylrörelser. Med denna
tillstymmelse till experimentellt bevis nöjer sig den som av
psykologiska grunder redan antagit en nödvändig
determination av våra medvetenhetstillstånd genom de
omständigheter under vilka de uppstå. Följaktligen tvekar man icke
att betrakta det stycke som uppföres på medvetandets
skådebana som en bokstavlig och slavisk översättning av scener,
spelade av den organiserade materiens smådelar.
Den frihet som står oss åter efter en sträng tillämpning
av principen om energiens bestånd är för visso skäligen
inskränkt. Ty även om denna lag icke med nödvändighet
inverkar på våra föreställningars lopp, determinerar den
åtminstone våra rörelser. Vårt inre liv skulle nog till en viss
grad fortfarande bero av oss själva, men för en utanför
stående iakttagare komme ingenting att särskilja vårt
handlande från en sträng automatism.
Man borde emellertid icke överskatta den roll principen
om energiens bestånd spelat i naturvetenskapernas historia.
Den betecknar i sin nuvarande form en bestämd fas i vissa
vetenskapers utveckling, men har icke gått i spetsen för
denna utveckling, och det vore orätt att upphöja den till
ett för all vetenskaplig forskning oumbärligt postulat. Den
utsäger strängt taget blott detta: det som är givet är givet, det
som icke är givet är icke givet, och i vilken ordning man än
lägger hop samma termer, blir resultatet detsamma.
Vetenskapen kommer i all evighet att vara underkastad denna lag, som
icke är annat än motsägelselöshetens lag — men den utsäger
intet om beskaffenheten av det som skall vara givet, ej heller
om det som skall förbli konstant. Den upplyser oss nog i viss
mening om att intet kan komma av intet, men endast
erfarenheten kan säga oss, vilka av realitetens sidor eller funktioner
som foga sig efter våra beräkningar och vilka som undandra sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
