Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Liv och intuition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
har man intet skäl att se den som ett outgrundligt
mysterium, liggande utanför vår andes råmärken. I våra
känsloyttringar, i oreflekterade sympatier och antipatier kunna vi
på oss själva erfara, låt vara under en svävande form, alltför
genomsyrad av intelligens, något av det som sker i
medvetandet hos en insekt som handlar av instinkt. Insekten
fattar just det han har praktiskt intresse av, men han fattar
det invärtes, på helt annat sätt än genom reflexion, han
fattar det genom en upplevd intuition, som påminner om
det vi hos oss själva kalla anande förmåga, divinatorisk
sympati.
Instinkt är sympati. Kunde denna sympati utvidga sig
tillräckligt och reflektera över sig själv, skulle den ge oss
nyckeln till livet — liksom intelligensen, när den rest sig
och nått full utveckling, inviger oss i materien. Men nu
vetta de åt var sitt håll. Och medan den ena under
förmedling av vetenskapen, som är dess verk, allt fullkomligare
inviger oss i den tröga materiens hemligheter, ledas vi in i
livets inre av intuitionen, jag menar av en självmedveten
instinkt, lösgjord från handlingens krav, i stånd att reflektera
över vad den ser.
Att ett kraftgrepp av denna art inte är omöjligt, framgår
redan av den estetiska förmåga människan äger jämte sin
iakttagelse. Livets avsikt, den enkla rörelse som bryter
alla konstruktioner, den förmår intelligensen aldrig fatta.
Det är denna avsikt som konstnären åsyftar att åter fånga
genom att tränga in i föremålets inre i ett utbrott av
sympati, genom att lyfta den slöja som hänger mellan oss och
naturen.
Man kan också tänka sig en forskning, inriktad åt samma
håll som konsten och som till föremål har livet själv. Denna
forskning, vi kalla den filosofi, kommer visserligen aldrig
att om sitt föremål uppnå en kunskap jämförlig med den
vetenskapen äger om sitt. Ty intelligensen förblir trots allt
den lysande kärna kring vilken instinkten, låt vara vidgad
och rensad till intuition, ligger som en vag nebulösa.
Men genom den sympatiska förbindelse den anordnar
mellan oss och övriga levande varelser, kan en av intuition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>