Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNA.
Ja. Och jag har skäl att minnas det. Det
var efter det, som jag gaf mig.
LOUISE.
Tror du — tror du också att — att det var
sant —■ det der–-
ERNA.
Sant — men färglagdt. Han har alltid någon
furstinna, som han modellerar. Och han vet
att använda henne. Han gör henne tiJl bulvan
i sin kvinnojagt. Jag har förstått det sedan.
Jag har i minnet gått igenom hans plan steg
för steg–efteråt är man alltid så klok!
Jag kunde ha slitit håret af mig i blygsel öfver
att ha låtit öfverrumpla mig. Men det var ingen
öfverrumpling. Jag kunde inte annat. Tanken
på, att en annan skulle få de smekningar, han
nyss gett mig — den tanken brände mig som
eld. Och jag visste, att han talade sant, att
jag måste välja — — att jag antingen måste
bli helt och hållet hans, eller också uppge honom
helt och hållet. Det kunde jag inte.
Dämpadt och mjukt, med ett tonfall genombiifvadt af
lyckliga minnen.
Så kom det.
LOUISE
går fram till henne och lägger sin arm kring hennes lif.
Du var lycklig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
