Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIGGO
stirrar framför sig ett ögonblick under tystnad; derpa säger
han sakta.
Jag borde inte ha rest ifrån dig derute. Jag
borde ha stannat hos dig.–-Nu efteråt
kommer det för mig, hvilken underlig beklämning,
som grep mig, då vi skildes–det var en
så bestämd aning om, att en olycka hotade
dig–
LOUISE.
Den olyckan hade du inte kunnat afvärja
.... och för resten ... är det en olycka att en
enda gång i sitt lif ha fått erfara, hvad det är
att älska och vara älskad tillbaka?
VIGGO
vänder sig bort för att dölja sin rörelse.
Jag kan inte längre skilja svart från hvitt.
Jag erkänner min oförmåga. Förlåt mig, att jag
trängt in i din hemlighet och sjelfkärt trott mig
kunna gagna dig med mina råd . . . Här kan
ingen menniska råda.
LOUISE.
Inte så, Viggo! Du är alltid så finkänslig
och god. Du har inte trängt in i mitt
förtroende — tvärtom–-du är den enda menniska,
som jag kunnat tala med om detta . . .
VIGGO
med tårar i ögonen.
Jag vill dig väl. Jag ville så gerna se dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
