Mönnichho- fens grym- het Då Mönnichhofen för svenske konungens räkning belägrade detta slott, hade strax efter hans ditkomst en rysk bojar (d. v. s. adelsman) tagits till fånga. Ehuru den sistnämnde erbjöd 12,000 daler i lösepen- ning, så hjälpte det honom icke, utan Mönnichhofen lät stoppa in honom levande i en mörsare och skjuta honom in i staden, sägande: »Gå nu och tala om för dem, vilken traktering ni fått!» I sanning, en alltför stor grymhet! Men straffet uteblev icke, i det Mönnichhofen träffades till döds redan av det första skottet från slottet, och detta på en sön- och helgdag, vilket moskoviterna anse för ett stort straff.1 Den 14 okt. måste vi på grund av det regniga vädret stanna i Aug- dov. Den 15 lågo vi över natten i Routius, en by vid sjön Pibus (Pejpus). Kyrkorna, tornen, husen och gatorna äro här helt och hållet av trä. Som byggnadsvirke brukas icke bräder eller plankor, utan timmerstockar, vilka tillyxas så, att de kunna fogas tätt intill varandra. Man lever alltså här så att säga i en värld av trä. Skator finnas i massa, och de flyga omkring bland husen och gatorna, alldeles som duvorna i Holland; av de sistnämnda har jag här ännu ej sett några. Den 16 okt. på morgonen talade vi med M. Stalpaert mönster- 198