Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
tidigt (han var ännu i sin första mannaålder) att genom
skåda deras tomhet. Besinnar man, att denna regerings
form uppsattes af Järta inom en månad, i revolutions-yran
och snart sagdt under Ryska bajonetter, så måste det lugn,
den omtanke och klarhet, hvarmed den är författad, synas
ännu märkvärdigare. Likväl hade han ej i allt fria händer.
Nyskapelser tillades, som han ej gillade. Deribland voro
justitie-ombudsmannaskapet och opinions-nämnden. Under
ett af våra många politiska samtal, då vi, tjugu år senare,
stridde emot den s. k. rabulismen, frågade jag honom , huru
dessa nyheter, utan föredöme i någon statsförfattning, till
kommit, hvarpå han svarade, att justitie-ombudsmanstjensten
var en eftergift åt Mannerheim, som önskade den såsom ett
slags "moderator” emellan konung och folk. Befattningen
tyckes förutsätta en lagtolk ; men Mannerheim hade aldrig
varit hvad man kallar lagkarl, endast expeditions-sekreterare
i inrikes-civil-fördelningen af kansliet, hvarför också re
geringsformen föreskref, att det skulle vara " en för lag
kunskap och utmärkt redlighet känd man ”, hvilket ej kunde
bestridas honom . Märkligt nog är, att ett bland de första
föremål för justitie -ombudsmannens tilltal blef Järta, såsom
landshöfding. Skriftvexlingen emellan honom och Manner
heim röjde ett par embetsmanna -pennor af en art, som sedan
blifvit allt sällsyntare. Opinions-nämnden tillskapades till
förekommande af falhet inom högsta domstolen, hvaraf man
trott sig skönja spår hos en af ledamöterna under Gustaf
Adolfs tid . I vår vidunderliga tryckfrihetsförordning, om
hvilken framdeles mera, egde Järta ingen del, hvilket nog
synes af både ämnets grumliga uppfattning och det oklara
uttryckssättet.
Järtas polemik var klassisk, träffande och kryddad af
det finaste attiska salt. Ofta lyckades han att med en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
