Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
mindre vetande " fördettingen" aflägsnats ur riket, så hade
freden kunnat slutas både fortare och på bättre vilkor, den 20
juni undvikits, tillika med en fortsatt partikamp. På före
speglingen, att den gamla ättens bibehållande skulle medföra
Ryskt inflytande i vår politik *), trodde icke många. Gustaf
III:s politik var Svensk ; förmyndare-regeringens nog Fransyskt
l’evolutionär, men åtminstone ej Rysk ; Gustaf Adolfs Engelsk,
och rigtningen 1809 lutade åt Frankrike, men visst ej åt
Ryssland. Dessutom saknar man ej exempel, att när en dy
nasti skolat svärtas, d. v. s. anklagas såsom Ryskt sinnad,
.
detta kan ske lika väl med en ny dynasti, som med den gamla
Vasa-stammen . Men nu inträffade, att den orsak, som Ryssarne
egde att blanda sig i den tidens inre politik, var bibehållandet
af tronföljden för prins Gustaf, kejsar Alexanders nära slägting,
hvilken förevändning försvunnit, i fall prinsens uteslutande ej
blifvit ifrågasatt, samt att freden fördröjdes flere månader, det
olyckliga tåget till Ratan måste ske, riket ytterligare utarmas
på blod och penningar, och den allmänna osäkerheten fort
fara, emedan Ryssland och Danmark förklarade sig ej kunna
underhandla med en regering, som befann sig i fortfarande
revolutions-tillstånd, utan tronföljd och framtid, och Napoleon
åter hänvisade till kejsar Alexander, förutan hvilken bundsför
vandts samtycke han ej ville sluta fred. Detta allt ansågo
"gubbarne” hafva kunnat undvikas, i fall frågan tagit först
nämnda vändning, som tillstyrktes af Ehrenheim , Stedingk,
Lagerbring, Essen, Adlercreutz m . fl., och öfven gillades af
Carl XIII och hans gemål. Man vet, att när den gamle
konungen efter långvarigt motstånd omsider nödgades under
teckna det nya tronföljarevalet, sade han med en djup suck :
” Nu skrifver jag bort kronan från hela min slägt."
*) Adlersparres förnämsta skäl för att öfvertala Carl XIII till dess aflägs
nande, enligt hvad hans son och häfdatecknare nämner i sina ” tidstaflor" .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
