Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
?
hon lyckas utföra. Sedan han talat om krigarens, statsmannens
och regentens bragder, inföll han : Hélus, mon ami, nous
croyons être le gouvernail, et nous ne sommes que les voiles!
Denna bild af en högre ande, som ger rigtningen åt allt
stort, sant och godt, är oöfverträfflig. Jag kommer framdeles
att tala om Carl Johans förhållande till och omdöme öfver
Adlersparre, hvarför vi nu återtaga tråden af händelsernas
utveckling
En egen uppenbarelse, missgynnande i sina följder, var
den blinda Napoleons-dyrkan, som hänförde rörelsemän och
regering. Utan kännedom af hans politik och personlighet
(såsom det snart visade sig), trodde man, att endast man fölle
till föga för verldsherskaren, skulle han ändra sin statskonst,
frångå sjelfva kontinental-systemet, ja uppoffra sina bundsför
vandter, för att bereda oss fördelar. Ehrenheim försökte att
redan den 13 mars skingra denna villfarelse. Han kände ej
Napoleon personligen ; men han tog till måttstock en stor
karakter, dömde efter dess skaplynne, och ansåg derför, att
man af en sådan ej vinner aktning genom att förödmjuka sig
sjelf, utan att man från Vasa-tronen bort tala de puissance
à puissunce äfven till en Napoleon, och visa, att Svenskarne
vore ett folk, okufvadt af motgången , färdigt till hvarje upp
offring, utoin ärans. I denna ton hade han uppsatt skrifvelsen
till Napoleon rörande regementsförändringen. Honom ovetande
hade Lagerbjelke uppsatt ett annat förslag, i den ton ungefär,
som vasallen talar till sin herre, och det afgick. För att af
lägsna Ehrenheim , som egde hertigens fulla förtroende, sökte
man göra troligt, att han uteslutande tillhörde den Engelska
politiken (ehuru hans statskonst var Svensk, icke annat ), och
att man genom honom omöjligt kunde underhandla med Frank
rike, hvarpå han lemnade de allmänna ärendena. Lagerbjelkes
ifver, att genast få afgå såsom sändebud till Paris, hade be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
