Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
under hans första regeringsår tillfallit dåvarande öfverste
kammarjunkaren friherre Clas Fleming (sedan grefve, ex
cellens och riksmarskalk), för hvilken han tycktes hysa en
känsla beslägtad med vänskap, åtminstone så långt vänskapen
kunde finna rum i ett så slutet och kyligt sinne. Fleming,
upplyst och ädel menniskovän, begagnade sin ställning att
förorda olyckliga och behöfvande, jemna missförstånd, upp
lysa orättvisor, som af konungen kunde afhjelpas. Såsom
bevis på sitt inflytande den tiden plägade han berätta, att
han en gång lyckats utverka nåd till och med för en bok
tryckare, som begått någon förseelse mot tryckfrihetslagen,
i hvilken fråga Gustaf Adolf, liksom anande tryckpressens
blifvande välde, så litet förstod skämt
, att knappt någon
vågade tala med honom derom . Anledningen till upp
hörandet af Flemings inflytelse hos Gustaf Adolf är för
mycket målande, att ej anföras. En löjtnantssyssla vid
Kalmar regemente var ledig, och Fleming vågade fälla ett
ord till förmån för en aflägsen anhörig. ” Är Fleming öf
verste för Kalmar regemente ?" frågade konungen med all
varsam uppsyn. Sysslan gafs åt den, som öfversten före
slagit, och man trodde sig märka, att från denna stund nå
got mer främmande blandade sig i förhållandet emellan
konungen och hans förtrogne. Det säger sig sjelf, att med
en sådan skuggrädsla för inflytande från sin omgifning var
intet gunstlingskap möjligt. Anekdoten hedrar emellertid
konungens rättskänsla, hvilken var så allmänt känd, att den
var blifven till ordspråk.
Om man vill rättvist bedöma Gustaf Adolf, så måste
man skilja emellan tvenne synpunkter och tvenne tider.
Den synpunkt, ur hvilken han betraktades af hofvet, den
högre societeten, de liberalt och Franskt sinnade (den tidens
opposition), var en helt annan än nationens, den stora mas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
