Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
en mördare (ty ordet kan svårligen undvikas) ej kunde
upptagas i regenternas förbund, samfäldt företagit samma
tåg, hvartill de tvungos sedan, då Europa ytterligare blödt
under tio års orättmätiga krig, hade det ej varit en vinst
för menskligheten och ett värdigt hämnande af den våld
förda folkrätten ? Äfven nu hade legitimister och repu
blikaner blifvit för dem mägtiga bundsförvandter, ty Frank
rike sjelf ansåg sin ära fläckad genom mordet i löpgrafven
vid Vincennes. Det var icke grunden af Gustaf Adolfs
politik, som var origtig, men sättet att föra den. Samma
politik följdes sedan, under annan form , nemligen öppet
förbund med Napoleon, hvars interessen icke iakttogos, och
förklaradt krig mot England, med hvilket vänliga förhållan
den hemligt underhöllos. Det var moraliskt orätt, men den
enda politiska utväg att rädda oss under brytningen emel
lan tvenne magter, af hvilka hvar för sig kunde krossa oss,
och den ena (Napoleon) ej tillät neutralitet. Detta för
hållande undföll ej Gustaf Adolf, som yttrade derom till
en af mina vänner (i Thun 1810) : ” Att på allvar bryta
med England är en omöjlighet, så länge man vill ha salt
och bröd i Sverige.” Med hans begrepp om det moraliskt
rätta, var det dock en lika stor omöjlighet att spela det
förtäckta politiska spel, som då endast kunde rädda från
undergång, hvaraf den tragiska nödvändighet uppstod, att
antingen han eller Sverige skulle falla, och han blef offret.
Det bör ej förbises, att Napoleons egenskap af upp
komling hade mindre del i Gustaf Adolfs vägran att
upptaga honom i fursteförbundet, än hans förhållande i
Enghienska saken. Vi hafva sett, att konungen nyss förut
lutade mer till förbund med Frankrike, än med England,
och såg ej ogerna Franske ministrarne Bourgoing och Mas
sias. Från det blodiga uppträdet i Vincennes var der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
