Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Söndagsskolans vigt och betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
uppenbaras. Verlden följer troget sin herres
instruktioner; hon, visare än «ljusets barn» i sitt slägte, förstår
att särdeles på sabbatsdagen göra sin giftiga lockmat
smaklig; borde då ej vi lära af henne att med ifver och
hängifvenhet använda den dagen i vår Herres tjenst? Kunde
vi läsa hvad som föregår inom mensklighetens
fängelsemurar och dårhusens väggar — huru många lijertslitande
skildringar skulle vi ej få höra såsom en följd af
ohelgade sabbatsdagar århundraden igenom! Borde ej detta
vara oss nog och göra oss villiga att särskildt på den
dagen utså ädel säd? Besinna vi alla trognas
presterliga embete (Upp. 1: 5, 6; 1 Petr. 2: 5, 9), besinna vi
(let stora arbetsfältet framför oss och kunna dock
använda Herrens dag i sjelfvisk maklighet eller såsom oss
lyster? Den som tror bibeln vara Ghids orcl, borde göra
sig mödan att uppleta och betrakta Herrens löften i detta
afseende, för att få hjelp mot köttets tröghet, börjande med
löftet om »att en bägare vatten icke skall vara olönt», till
löftet i Daniel: »Do som många undervisa till salighet,
skola skina som stjernor.» Eller utgöra icke sådana språk,
som Jesu ord i Matt. 18: 5 — »Den som anammar ett
sådant barn i mitt namn, han anammar Mig», —
driffjädrar nog? Såningsmannen behöfver ej uppmanas att så
ut sin säd och bruka sin åker; han gör det villigt och
ifrigt, ty han väntar frukt. Skörd kan dock felas honom
vid ett missväxtår; icke så för den, som sår ut lifvets
säd, ty Herren liar sagt: Ordet skall icke återkomma
fåfängt, ity att Jag utsänder det (Es. 55: 11).
Världshistorien visar fåfängligheten af hedningarnes
försök att genom visa lagar, verldslig visdom eller skön
konst verkligt höja ett folk. Äfven de mest framstående
härutinnan hafva nämligen varit försänkta i afguderiets och
de skamligaste lasters styggelse. »Synd är folks förderf.»
Kristlig kunskap gifver styrka åt ett folk, men
kunskapen kan blifva en tung förbannelse, om den icke blifver
lif. *) Herren’ vill nu särskildt denna yttersta tiden sätta
") Toil, The Sunday school Teacher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
