Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 11 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det är något mer att hålla hans bud än att göra wissa gerningar
efter hans bud, och att, om du än wore en så utmärkt Christi tjenare,
som denne war, Herren dock har ännu en fråga till dig: Älskar du mig?
Hwad det sednare angår, eller att du måste gifwa akt på ordet
mig — "Älskar du mig, icke mitt" — är det just härigenom den äkta
brudkärleken skiljer sig ifrån skökokärleken. Många hafwa en wiss kärlek
till Jesus, dock blott för de förträffliga ting, som Han werkar i dem
och andra, men hafwa aldrig såsom förtappade syndare blifwit frälsta
af Honom och intagna af hans blotta kärlek, eller af det Han är i sin
person, utan de älska Honom, såsom sagdt är, för de sköna gåfworna.
Detta är "skökokärleken". Wi tala icke om ett så groft folk som Judas
Iskarioth, hwilken följde Jesus för pungens skull, eller trollkarlen Simon,
hwilken af samma orena begär wille tillhandla sig den Helige Andes
gåfwa; utan wi tala om det obegripligt fina och hemlighetsfulla bedrä-
geriet af wår sjelfförgudningsnatur, som grundlades genom den gamle
ormens tjusande ord: I skolen warda såsom Gud, wetande hwad godt
och ondt är. Ty allt sedan dess har bredwid de sinnliga lustarna också
funnits hos oss en lika adamitisk sjelfhelighetsnatur, till hwilken men-
niskan flyr, när hon förnimmer syndens wederstygglighet. Och när hon
då märker, såsom nyssnämnde Simon, att i Jesu namn gifwes krafter,
såsom eljest icke, att hos Honom äro förborgade alla wisdoms och
förstånds håfwor, alla dygders och heliga gerningars kraft, då slår man
sig på dessa, blir så en Jesu lärjunge, älskar och följer Honom,
tillbeder och åkallar Honom, men allt med ögat på dessa krafter och gåfwor,
och icke för hwad Han gjort och är i sin person. Detta, eller hwad
Han är och gjort i sin person, kan man med förståndet erkänna och med
munnen beprisa, men hjertat ser på gåfworna, själens hela blick är
fästad blott wid dessa, icke wid den korsfäste. O, att wi dock för Herrens
skull och wåra själars frälsning blefwe så uppriktiga, att wi gåfwe akt
på, hwad som är hjertats föremål, om det är sjelfwa nåden,
försoningsnåden, twagningen i Christi blod. Det hjelper icke, att hufwudet
och tungan äro christliga, utan eftertänk, hwad som är ditt hjertas
första och sista!
O, min själ, har det dig smärtat,
Att en syndare du är!
Har det gått dig djupt till hjertat,
Att dig Jesus håller kär!
Är du osäll utan Honom?
Har du fått en skatt i Honom?
Will du lefwa, dö för Honom?
Är blott Han din själs begär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
