Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 25 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att äfwen kärleken och hatet wexla; då de trogna ofta tycka sig älska
synden och förakta Gud: huru skola wi få allt detta klart? Att den är
en syndens tjenare, som fritt och fräckt framlefwer i uppenbara köttets
gerningar, girighet, otukt, dryckenskap, oärlighet, hat m.m. och icke
låter straffa och förmana sig till bättring, det förstå wi lätteligen. Om
sådana är Christi ord klart: Den som gör synden, han är syndens träl.
Men när falska christna, som umgås med Guds ord och folk, wilja
förlika Christus och Belial, tjena både Gud och werlden; eller när swaga
christna kämpa med swåra frestelser och stötande skröpligheter: då blir
frågan dunkel.
Märk då noga, huru apostelen talar: "Hwilken I gifwen eder för
tjenare till att lyda, hans tjenare ären I" (v. 15). Allt beror på, åt
hwilken I "gifwen eder", hwilken I ären "af hjertat lydiga", hwilken
I med sjelfwa sinnet hyllen, och icke hwilken I blott tillfälligt eller af
twång tjenen. Men att äfwen de, som efter anden innerligt älska
rättfärdigheten, likwäl ofta känna köttets begärelser mäktiga, eller af sådana
öfwerrumplas och falla, må icke förwilla oss; ty emedan de dock äro af
hjertat lydiga, werkligt älska rättfärdigheten och egna åt henne sin tjenst
äro de sannerligen icke syndens tjenare. Wi få aldrig glömma den
hufwudregeln: "Hwem I gifwen eder", "hwem I ären af hjertat lydiga,
— hans tjenare ären I". De trognas hela lif är riktadt efter Christus,
huru än synden hindrar, wanställer och plågar dem. Skulle åter sinnet
blifwa falskt, så att man på nytt gifwer sig till att tjena synden och
icke mer lefwer wid nådestolen, för att få både förlåtelse och kraft mot
det onda, utan man gifwer sig — gifwer sig till att tjena synden, gör
ny öfwerenskommelse med henne att nu följa hennes lustar; då har
det olyckliga händt, som Petrus säger: "Af hwem någon warder
öfwerwnnnen, hans tjenare är han worden." Ty "öfwerwunnen" kallas icke.
den, som under striden blott lidit wissa nederlag, men ännu fortfar att
strida, utan den som gifwit sig och nedlagt wapnen; såsom Petrus åter
säger: Den som "wändt sig ifrån det heliga budet, som han hade
anammat". Men så länge man ännu förer strid, och det icke såsom
lagträl, utan med trons öga på Christus, är man icke öfwerwunnen;
man har icke gifwit sig att tjena synden. Så beror allt på, åt hwem
I gifwen eder till att lyda.
O werld, far då wäl,
Du skall icke längre förföra min själ.
Bedrägliga werld, haf din lusta för dig,
Jag flyr som för ormen din farliga stig.
Jag korswägen wäljer och går, genom strid,
Till himmelens frid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
