- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
115

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 27 Februari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 27 februari.

Salig är den man, som Gud ingen synd tillräknar. Rom. 4:8.


Hör! — "den man, som Gud ingen synd tillräknar." Finns det
någon sådan man på jorden? Hwar finns han? Har du sett någon
sådan? Bekännom, att wi icke riktigt tro Guds ord. En så lycklig
man skulle jag gerna wilja se, hwilken står i ett sådant förbund med
Gud, att Han aldrig tillräknar honom hans synder. Och hwilken är
det, som är så lycklig? Det är densamme, säger apostelen, "hwilken
Gud tillräknar rättfärdigheten utan gerningar", och "hwilkens
orättfärdigheter äro förlåtna och öfwerskylda". Men huru är en sådan lycklig
menniska sinnad? säger du. Hwilka äro hennes utmärkande drag, på
hwilka jag kan igenkänna henne, om till äfwentyrs äfwen jag skulle
kunna wara eller blifwa en så salig menniska? Apostelen säger (v. 5),
att hon är en sådan, som känner sig ogudaktig och derföre icke kan hålla
sig wid gerningarne utan tror endast på "Honom, som gör den ogud-
aktiga rättfärdig". Samma beskrifning gifwer ock David på den saliga
man, hwilken Gud icke tillräknar synderna. Han beskrifwer honom så,
att den falskhet i anden, hwarigenom man inför Herren förtiger sin
synd,
är wiken, och han är nu en sådan, som "bekänner för Herren sin
öfwerträdelse". Detta innebär först, att det icke är en stolt, obruten
menniska, som kan förtrösta på egna gerningar och blifwa borta från
nådestolen — kan föra ett så falskt spel inför Gud, att hon frambär
för Honom sina offer af wackra gerningar, andaktsöfningar, helig
werksamhet, böner, m. m. men tiger om sina synder, emedan hon antingen
icke känner sådana med någon förskräckelse, eller ock uppsåtligt undwiker
frågan för att få qwarblifwa uti dem — såsom det synes hafwa warit
med David på den tid, då han "förteg synderna inför Herren" och
sedan kallade detta en "falskhet i anden". Att denna falskhet är
förjagad, är det första, som ligger i "bekännandet inför Herren". Men i
detta bekännande ligger, för det andra, en tillförsigt till Guds nåd; ty
den som har alls ingen tro på Guds nåd, den flyr för Gud och
förtiger synden, den kommer icke inför Honom med bekännelse. Detta
förklarar Christus, då Han till sådana fattiga syndare och synderskor,
som hade kommit till Honom med ångest, likwäl sade: "Din tro har
frälst dig." Det är således alltid tro i det hjerta, som icke kan blifwa
borta från nådestolen.

Är nu detta din historia — är detta beskrifningen på dig, som
detta läser, så är just du den saliga menniska, hwilken Gud ingen synd
tillräknar. Så ringa, syndig och owärdig du må wara, så är du då i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free