Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 23 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 23 Mars.
Jag är Herren, din Gud, som har utfört dig af Egypti land
utur träldomens hus. 2 Mos. 20:2.
Du skall inga andra gudar hafwa jemte mig o. s. w.
Detta är Herrens egen inledning till sin heliga lag. Här låter
Herren förstå, hwem Han är, som talar, och på hwilka grunder Han
kunde så bjuda, befalla och döma. Jag är Herren. Det är detta: Jag
Herren, som är den egentliga grunden till den heliga lagens ewiga wigt
och ewigt förbindande kraft. Jag är Herren, jag är Jehovah, den ewigt
warande, den sjelfbestående, urkällan till alla wäsenden och all makt.
Låtom oss betänka: Hwadan är menniskan kommen — hon, som skall
lyda denna lag? Hwad är menniskan? Hon är ju hans händers werk,
hans skapade kreatur. Har Han icke då all makt och rätt att bjuda
henne, hwad Han will, inskränka hennes frihet och föreskrifwa henne
lagar? Detta är det första, Han med detta ord påminner oss. Och
låtom oss djupt betänka detta. Ty det är just grunden till all olydnad
och allt förakt för Guds lag, att wi icke besinna, hwem Herren är, som
gifwit lagen, och hwad wi äro inför Honom. Ja, om det blefwe oss
gifwet att se eller förnimma, hwem Han är, som talar i den heliga
lagen, så skulle wi wäl hellre försmäkta och dö, än wi skulle wåga att
göra något emot Honom. Wi säga icke, att wi skulle derigenom hafwa
makt att emotstå synden, nej det står icke så till med oss efter
syndafallet, att wi blott på ett bud kunna göra, hwad wi wilja, men wi
skulle ock derföre försmäkta och förtwifla, om icke Gud sjelf förbarmade
sig och frälste oss. Så långt ifrån, att wi skulle wara säkra och obrutna
med alla wåra synder. Ty tänk, hwad det är, att Han gifwer lag åt
menniskorna — Han, som är den store himmelens och jordens Skapare,
som i begynnelsen gjorde allting af intet, som skapade solen, månen och
stjernorna och jorden med allt, hwad som är deruppå, och skapade menniskan
sig till ett beläte, till barn och arfwinge, utrustad med förmögenheter
att höra och förstå hans wilja, Han, "den höge och högtbesutne" — Han
ger menniskan bud och lagar. Skulle wi wåga att trotsa och förakta
Honom? Hwilket förskräckligt förderf i alla wåra krafter, att wi icke
ens äro beqwäma att besinna sådant. Wi borde dock annars betänka,
att Gud kan hwarje ögonblick krossa oss, likasom man krossar en fluga,
att wi äro helt i hans händer, att wårt lif och all wår wälfärd i tiden
och i ewigheten beror af Honom. Wi hafwa icke ett andedrag i wår
makt, och Gud har otaliga sätt och medel att straffa dem, som förtörna
Honom; såsom wi ock se på alla sidor, huru Han tillsänder den ena en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
