Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 24 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benådade bland qvinnor, utwald att wara sjelfwa Guds Sons moder, som
en gång sjöng så hänryckt: "Härefter skola alla slägter kalla mig
salig", skulle en gång få lemna det dyra barnet ur ögonsigte, att det i
tre dagar är förloradt, och hon får i sitt hjertas bittra bekymmer
fördöma sig såsom den allrastörsta synderska, som nu war orsaken dertill,
att hela werldens Frälsare war förlorad, så att hon nu mycket gerna
tiger med, att hon är Guds Sons moder. Det är wårt hjertas djupa
förderf, dess benägenhet till sjelfförgudning och andra synder, som med
sådana bittra erfarenheter skola utbrännas. Låtom oss derföre blott wörda
Gud och hans höga nådesafsigt med oss, nemligen att bringa oss till den
ewiga saligheten i himmelen; låtom oss wörda hans höga mening med
allt, hwad Han tillstäder eller tillsänder oss, nemligen att rensa, luttra
och stadfästa oss i nåden, döda wår gamla menniska, helga wårt sinne,
föröka wår tro, bön, ödmjukhet och allwarlighet, att göra oss ledsna
wid det förföriska jordelifwet och längtande efter himmelen. När wi
förstå, att Gud har sådana höga och hulda afsigter med allt, hwad
Han tillsänder oss, låtom oss blott ödmjukt och tacksamt prisa Honom för
allt, hwad som händer oss, och aldrig glömma det gyllne ordet, som står och
faller med sjelfwa Herren Christus: "Äro ock edra hufwudhår alla
räknade."
Och ser du dig alltför owärdig till en så öfwermåttan stor nåd,
så hör, hwad i Uppb. 5:1—6 så högtidligt säges om alla skapade
warelsers owärdighet inför Gud. Der står, att "ingen i himmelen, eller
på jorden, eller under jorden fanns wärdig, icke ens att se på boken" —
och dock borde Johannes icke häröfwer gråta, ty det fanns en, som war
wärdig, sade en af himmelens äldsta. "Gråt icke! Si lejonet af Juda
slägte har wunnit;" och då såg Johannes ett Lam, såsom det hade warit
slagtadt. O, att den synen så ginge oss genom märg och ben, att den
blefwe beständigt stående för wåra ögon, att wi aldrig glömde, att endast
det slagtade Lammet är wärdigt, och det för oss — ty det är ju
sannerligen icke slagtadt för sig, utan för oss — och att det är för detta
Lammets skull wi äro så mycket wärda för Gud, att också "alla wåra
hufwudhår äro räknade, att icke ett hår faller af wårt hufwud hans
wilja förutan".
Min själ war nöjd med allt, hwad Gud
behagar,
I lust och nöd, i sorg och glädjedagar.
Om du för allt Guds rike söka will,
Din nödtorft då dig säkert faller till.
Gud liljan klär, ger hwarje djur sin föda,
Han wårdar allt förutan någon möda,
Till minsta grand hans godhet sträcker sig,
Hur skulle Han, o menska, glömma dig?
Ett litet barn wid bröstet sorglöst hwilar
Och njuter skydd för wädrets wåld och ilar.
Ack, skulle då Guds barn wid nådens bröst
Mot allt beswär ej finna hjelp och tröst?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
