Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 26 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 26 Mars.
Christus har förlossat oss ifrån lagens förbannelse, då Han wardt
en förbannelse för oss. Gal. 3:13.
Si nu, om detta språk finge rum i hjertat, hwad skulle icke det
blifwa för ett himmelrike af outsäglig tröst, ewig och orubblig tröst, så
att wi skulle trotsa all helwetets makt och i all wår ömkligaste swaghet
triumfera och berömma oss i Herren! Ty betänk dock, hwilka ord här
äro, hwilken bild wi skåda! Christus wardt en förbannelse! Att Christus,
Guds egen Son, wardt en förbannelse, är ett underligt och hårdt tal,
men en öfwermåttan stark och wäldig tröst, om man kan betänka det.
Märk då: Christus har burit all lagens förbannelse. Men denna war
så stor, att apostelen säger, att Han wardt en förbannelse, blef hel och
hållen idel förbannelse, blef icke blott belagd med mycken förbannelse,
utan så öfwerhopad dermed, att Han kunde hel och hållen kallas en
förbannelse. Nu, detta låter alltför underligt, men hwad är det annat,
än det Johannes säger: Si, Guds Lam, som bär och borttager
werldens synder — hwilket wi höra sjungas öfwer wåra hufwuden, hwar
gång wi böja dem till Jesu nattwardsbord att emottaga hans lekamen
och blod, om hwilka Han sjelf der förklarar: utgifwen och utgjutet till
syndernas förlåtelse — och detsamma som står i Es. 53: "Herren kastade
allas wåra synder uppå Honom; Han bär deras synder." Det är
derföre ett ord, som wi aldrig kunna nog begrunda och påtänka, att
Christus blef en förbannelse.
Det andra högst tänkwärda ordet är detta: för oss — för oss, för
oss! På detta korta ord: för oss, ligger språkets hela kraft. För sin
egen del behöfde Christus wisst icke blifwa en förbannelse; ty Han war
till sitt eget wäsende alldeles oskyldig, helig och rättfärdig. Men att
Han wardt en förbannelse, det kom deraf, att Han tagit på sig wåra
skulder. Efter lag skulle hwarje mördare hängas på förbannelseträd,
derföre har ock Christus efter lag måst hänga derpå. Ty Han hade
tagit på sig en syndares och mördares person, ja, icke blott ens, utan
alla syndares och mördares tillhopa; ty wi äro allesamman syndare och
mördare inför Gud. Derföre har Han måst warda det lnför Gud, som
wi äro, nemligen en syndare, mördare, missgerningsman; som skrifwet
står: "Honom, som af ingen synd wisste, har Gud för oss gjort till
synd." Men på detta sätt blef Christus inför Gud den allrastörsta
syndare, hwars like icke war kommen på jorden. Ty i det Han är ett
offer för hela werldens synder, är Han nu för Gud icke en sådan person,
som är oskyldig och utan synd, såsom Guds Son i herrlighet, utan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
