Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att du också bryter ut i onda ord och åthäfwor, utan följ Davids
goda råd: "Warden I wreda, så synden icke; talen med edert hjerta
på edra sängar och biden" — "biden", under bön till Herren om hans
nåd och kraft, ja, under det I bedjen ett Fader wår och särskildt den
bönen: "Förlåt oss wåra skulder, såsom ock wi förlåta;" "biden" så,
tilldess det onda går öfwer. Eller om girighetens lustar wilja bedraga
dig till någon oärlighet i arbete, eller om okyskhetens lustar wilja bringa
dig till oanständiga ord, åtbörder eller gerningar, eller högfärdens lustar
wilja bringa dig att i kläder eller eljest gå utöfwer ditt stånd eller dina
wilkor: korteligen, mot alla möjliga syndens lustar och frestelser, waken
och bedjen och anwänden alla nådens medel till att döda dem, så att
I icke efterföljen och tjenen synden. Redan den första syndiga lusta är
wisserligen af Gud förbjuden och fördömd, hwarföre ock synden bör dödas
i dess första rörelse; men då nu likwäl icke all synd tager slut, medan
wi lefwa i denna syndens och dödens kropp, bör den dock hämmas, allt
mer undertryckas och dödas, så att den icke får wara wäldig eller regera.
"Synden är oss icke till den ända förlåten", säger Luther, "att wi sedan
skola sofwa i säkerhet eller göra, hwad köttet lyster, utan twärtom är
synden just derföre förlåten, att den också skall blifwa underkufwad och
dödad, att den icke mer skall wara herre, utan tjenare, samt icke kunna
skada oss; utan att du skall wara herre och säga till köttet: Du är full
med orenlighet och ondska, afund, hat, hämndgirighet och ond lusta;
men du skall och måste en stund ligga bunden och emot din wilja wara
Anden underdånig. Du orenlighet har här intet att skaffa, ty Anden
är här herre i huset, Han skall ock hafwa öfwerhanden och hålla dig
med dina lustar i tygeln, ja, korsfästa och qwäfa dig." Ett så modigt
språk kunna wi wäl icke alltid föra, utan när striden blir rätt hård,
måste wi wäl hellre med tårar och böner åkalla Herren, wetande, att
wi äro förlorade, om Han drager sin hand tillbaka, ja, att wi förmå
och hafwa alls intet mer, än det Han gifwer oss; men genom Honom
skola wi dock blifwa synden så öfwermäktiga, att wi icke skola tjena
henne, utan ännu alltid wandra efter Anden.
Förläna, Gud, din Andes nåd,
Som gifwer mig de bästa råd,
Hur jag min tid skall lefwa.
Att jag mot werldens synd och flärd.
Hwari hon fallen är och snärd,
Må kraftigt kunna sträfwa.
Styrk du mig, kraftelig, till att wandra ej som andra
Köttets trälar, de der dräpa sina själar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
