Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 19 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och eder Gud — min och eder! min och eder!" Den, som icke här
förnimmer något stort och gudomligt, måste hafwa alldeles "förhållna
sinnen". O, så märkwärdigt! Christus sjelf, Herren af himmelen, Guds
ewige Son, som först kom och blef en menniska såsom wi och nu
fullbordat återlösningens werk, Han säger om arma skröpliga lärjungar:
Mina bröder — mina — bröder — min Fader och eder Fader! Så har
Herren nedbrutit medelbalken, så är åter Gud och menniskan förenad,
så är det förlorade återstäldt: barnaskapet hos Gud. Så är Guds
Son worden, såsom apostelen säger, den förstfödde bland många
bröder; märk: "den förstfödde bland många bröder." Hwad hör jag, hwad
hör jag! — Om wi ock ofta betraktat denna underbara brodershelsning,
hafwa wi dock knappt gjort den ringaste början. Här är ett djup och
en höjd, som går öfwer all wår förmåga; gåfwan är allt för stor och
wåra hjertan alltför trånga. "Från djup och till djup i Guds ewiga
råd serafen ej blickar ett under af nåd mer stort och mer saligt än detta."
Men skulle ännu någon säga: Ja, det war lärjungarna, dessa
Jesu närmaste och trognaste, som hade följt Honom i mer än tre år,
och som woro fromma och heliga — det war dem, Han kallade bröder.
Hwad kommer detta oss wid? - så wilja wi blott swara: Har du ännu
icke förstått, att detta broderskap med Christus är detsamma som wårt
barnaskap hos Gud, och att detta war sjelfwa hufwudmålet för hela
Christi försoning, hwilken ju icke skedde blott för några få wänner, utan
för hela werlden? Wisserligen är det alltför orimligt, att wi,
arma syndare, skola wara Christi bröder. Men hwad säger Skriften? Och har
wäl Christus haft anseende till person? Gud, alla menniskors skapare
och frälsare, ser icke efter personen, utan efter menniskan. Icke ens
Christi egen moder fick hafwa något företräde, utan allt, hwad menniska
heter, war för Honom lika. Det är blott menniskan, som är så dyr
för hans ögon, och icke den och den personen, med den skilnad allenast,
att de trogna ligga wid hans sköte, äro hans lust och fägnad, då de
otrogna äro sorgebarn, fjerran från hans famn. Så gäller då detta
broderskapet icke blott de första lärjungarna, utan äfwen oss alla, som
genom deras ord tro på Honom. O, stora herrlighet! O, ewiga
fröjdekälla! Hwar och en ibland oss, som genom deras ord börjat tro på
Honom, har samma lott som de uti denna hans ljufliga tillfägelse:
Mina bröder — min Fader och eder Fader, min Gud och eder Gud.
Han har sagt: "min Fader — eder Fader".
Han har sagt: "min Gud och eder Gud".
O, min arma själ är du ej glader,
Att ock du har fått ett sådant bud!
O, det broderskapet, se det gäller
Mer än allt, hwad här man nämna kan,
Ty i bredd med Jesus det mig ställer,
Ger mig rätt till samma arf som Han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
