Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den 4 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 4 Juni.
Igenom mycken bedröfwelse måste wi ingå i Guds rike.
Apg. 14: 22.
Detta är den wäg, på hwilken alla Guds barn fått gå genom detta
lifwet. Och med mer ålder och nåd, mer tro och gåfwor hafwa alltid
swårare försökelser warit förenade. Här tillåter Herren, att satan får
sålla hans trogna såsom hwete, så att en David, en Petrus falla i
gröfsta synder. Der tillstäder Han onda menniskor, olyckor och
långwariga anfäktningar förstöra en christens hela timliga wälfärd, såsom
det hände Job. Här ger Han sin wän Abraham befallning att offra
underbarnet, löftets son, Isaac, som war fadershjertats dyrbaraste glädje
och förundran. Der får Israels älsklingsson, Joseph, med alla sina
förhoppningar och uppenbarelser bortsäljas och bortföras såsom slaf till
ett främmande land. Här låter Herren en Paulus flera gånger bedja
om förlossning från djefwulen och få afslag. Der låter Han en
Johannes, "Brudgummens wän", "den störste, som war född af qwinna",
näst Guds Son, sitta såsom alldeles öfwergifwen i Herodis fängelse
och sist likasom på lek föraktligt dödas utan att ens såsom andra
martyrer inför en hop åskådare med sin tro och frimodighet få prisa Guds
kraft — nej, det heter blott: "Gif mig Johannis hufwud på ett fat."
Här måste man bekänna, att det fordrades tro utan att se. Att
Johannes war en Guds ögonsten, en hans hjertas älskling och hans Sons
närmaste wän på jorden, med en synnerlig kärlek af Gud omfattad, det
kunde man nu icke se, nu war Guds kärlek sannerligen djupt förborgad.
Men på detta sätt plägar Gud handla med dem, Han allramest älskar,
mest begåfwat och mest will förherrliga. Mot dem ställer Han sig så,
som om Han icke alls wille weta af dem, låter allehanda nöd och sorg
öfwergå dem, deras egna synder och skröpligheter förskräcka dem, werlden
och djefwulen anfäkta dem. Och när de fly till Gud, sin enda tröst
och hjelpare, låtsar Han på lång tid icke höra dem, utan det onda blir
blott wärre och wärre. Då qwida de kära Gudsbarnen med ängslan
och mena sig wara af Gud för sina synders skull med rätta och för
alltid öfwergifna. Då höres mannen efter Guds hjerta bittert klaga:
"Jag är bortdrifwen ifrån Herrens ansigte!" Då jämrar sig Jeremias.
"Herren har wändt sin hand emot mig och bewefwat mig uti galla och
möda; Han har inmurat mig, så att jag icke kan utkomma; Han har
igenmurat min wäg med huggen sten och igentäppt mina stigar — och
om jag än ropade och både, så stoppar Han till öronen för min bön."
Och Daniel, som hade genom en ängel från Gud fått det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0317.html
