Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 6 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 6 Juni.
Hedra din fader och din moder ... på det dlg må wäl gå, och
du må länge lefwa på jorden. Eph. 6: 2,3.
Att timlig wälgång är förenad med det fjerde budets efterlefnad,
kan wäl till en del anses wara en naturlig följd af naturliga orsaker,
lika wisst som timlig olycka, oro och qwal, ja, ofta en förtidig död äro
naturliga följder af olydnad emot detta bud. Der ingen will lyda eller
wara underdånig, utan hwar och en will herrska och genomdrifwa sin
wilja, der måste alltid uppstå trätor, strid, inbördes fiendskap och allt
dermed följande ondt. Tänkom oss ett hus, der barn och tjenare resa
sig upp emot föräldrar och husbondefolk och icke mer wilja lyda; hwilket
elände skall icke der uppstå, strider och slagsmål, ja, hela husets ofrid
och förstörelse. Likaså när uti ett helt land upprorsandan reser sig emot
öfwerheten. Följden måste ju blifwa, att den ene far efter att rödja
den andre ur wägen. Der man twärtom ödmjukt underordnar sig Herrens
skickelse genom föräldrar och öfwerhet, och hwar och en blott tänker på,
huru han må göra sin pligt på den plats och uti den ställning, hwari
Gud försatt honom, der måste ock all wälsignelse, trefnad och frid blomstra.
Wi kunna således äfwen se några naturliga grunder för detta förhållande,
att den jordiska sällheten beror af det fjerde budets efterlefnad.
Men mörkare än en hedning måste den menniska wara, som icke ser
något mer häri än blott naturliga förhållanden. Här lefwer dock en
Gud ibland oss, som så noga känner och leder sina skapade warelsers
wäg, att icke en fågel faller till jorden hans wilja förutan. Der denne
Gud gifwit ett bud, hwarwid Han fästat ett bestämdt löfte, som alltid
innebär sin motswarande hotelse, der är icke mer blott naturliga följder.
Nej, här är ett Guds beslut och en Guds dom, nemligen att den
jordiska wälsignelsen skall gifwas dem, som wäl hedra fader och moder, och
deremot en särskild förbannelse följa öfwerträdaren af detta bud. Och
den, som blott är något bewandrad i denna werlden, har sett
besynnerliga exempel och bewis häraf, att det är något icke naturligt, något
besynnerligt, någon hemlighetsfull regering uti menniskornas öden. Om
någons timliga wälgång står i förhållande till bans medfödda anlag eller
andra naturliga källor dertill, så ser man deri intet besynnerligt, ehuru
äfwen deruti är endast Guds styrelse; men då t. ex. ett mindre
begåfwadt menniskobarn, som ingen naturlig förmåga egde att bereda sig
jordisk sällhet, blef endast genom någon besynnerlig wälsignelse eller
gudomlig skickelse särskildt lycklig här i lifwet, och deremot kraftfulla och
begåfwade naturer, med största förmögenheten att förwärfwa, antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
