- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
364

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 30 Juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han icke wårda sig om dig? Tänk grundligt på Christi fråga: Ären
I icke mycket mer än de?
Frälsaren förklarar: "I ären mer wärda
än många sparfwar!" Tänk! Det säger Herren sjelf. Ja, så måste
Christus hafwa ansett det, som så dyrt köpte oss: "I ären mer wärda
än många sparfwar". Och nu wårdar Han sig om sparfwarna. Skulle
Han då glömma dig? Du säger: "O, jag har syndat! Jag lider, det
jag wäl förtjent; jag är med all rätt öfwergifwen" O menniska, har
då Gud handlat med oss efter wåra synder? Han, aom utwalde oss i
Christus, förr än werldens grund war lagd; Han, som i Christus
försonade werlden med sig sjelf, då wi ännu woro owänner, då wi ingen
försoning hade, då ingen bad Honom — skulle Han nu handla med oss
efter wåra synder? Skola wi nu bestå för Gud genom wår egen
rättfärdighet? Då blefwe intet kött frälst; då skulle wi icke heller få en
droppe watten. Nu äro wi deremot alla ögonblick omgifna af otaliga
Guds wälgerningar. Så böra wi då af det, som wi se, lära oss att
tro äfwen det, som wi icke se.

På samma sätt böra wi ock med ögat på skapelsens storwerk stäfja
förnuftets öfwerdåd, som will träta med Gud, döma öfwer hans ord
och werk och betwifla, hwad det icke förstår. När fordom en eljest from
man, hwars like icke fanns i landet, en gång föll i denna frestelse,
swarade honom Herren: "Säg, är du så klok? Hwar war du, då jag
grundade jorden! Säg mig. Wet du, ho har satt henne sitt mått?
Hwar war du, då morgonstjernorna tillsammans lofwade mig, och alla
Guds barn fröjdade sig. Ho har tillslutit hafwet med sina dörrar, då
det utbrast såsom utur moderlifwet? Hafwa dödens dörrar någon tid
upplåtit sig för dig? Eller har du sett dörrarna åt mörkret? Hwilken
är wägen dit, der ljuset bor? Och hwilket är mörkrets rum? Kan du
binda tillsammans sjustjernornas band? eller upplösa Orions band?
Wet du, huru himmelen skall regeras? Eller kan du sätta ett
herradöme öfwer honom på jorden?" På sådana frågor skulle man försöka
sig, när man will döma öfwer Guds ord, och der är något, som man
icke förstår, så blir man snart glad att lemna det arbetet och säga: Tala
Herre, din tjenare hör till
. Då har man med nytta betraktat
skapelsens under.

Du, Gud, är Gud, och ingen mer,
Allt står i dina händer.
Sjelf styr du allt; ehwad som sker,
Det till din ära länder.

Säll den, som sig till dig betror,
Som barn med fadren talar;
Uti din famn han säker bor,
Hans hjerta du hugswalar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free