Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 26 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 26 Juli.
Hämnens eder icke sjelfwa, kära wänner, utan låten Guds wrede
hafwa rum. Rom. 12:19.
Här ställer nu apostelen emot hwarandra Guds rättwisa wrede och
hämnd samt wår ogudaktiga sjelfhämnd, hwarmed han antyder, att om
wi låta Gud wara wår beskyddare, will Han uti allt hafwa omsorg
om oss, hämnas allt, hwad orätt oss tillfogas, och skaffa oss rätt; men
om wi sjelfwa hämnas, då hafwa wi gått Gud i förwäg och tagit
saken ifrån Honom — och då få wi hjelpa oss sjelfwa. Sådant antydes
dermed, att apostelen ställer Guds hämnd emot wår hämnd och säger:
"Hämnens eder icke sjelfwa, utan låten Guds wrede hafwa rum."
Apostelen säger icke, att wår lidna oförrätt skall blifwa ohämnad, utan
han will endast, att Herren Gud skall få behålla sin majestätsrätt och
wara alla menniskors domare, så att wi icke tränga oss in i hans embete
med någon sjelfhämnd. Herren will wara ensam konung och domare
öfwer sina skapade warelser.
Ty det är skrifwet: Min är hämnden, jag skall wedergälla det,
säger Herren. Dessa Herrens ord borde wisserligen för alltid göra
slut på allt wårt hämndbegär; ty då den store Guden will wara wår
hämnare, borde wi med rätta så bäfwa för hans wrede, att wår wrede
blefwe wänd uti innerligt förbarmande och förbön. När wi se, huru
högt Gud älskar sina barn och wänner, så att det heter: "Den eder
rörer, han rörer Guds ögonsten" — då wi se, med hwilket brinnande
nit Han wakar öfwer dem, så att Herren Christus försäkrar: "Alla edra
hufwudhår äro räknade", hwilket ock innebär, att Gud skall aktgifwa på
den mest fördolda ondska ochobarmhertighet, som någon kan tillfoga
oss; och då wi derjemte weta, huru grufligt det tillgår, när Herren
Gud sjelf wredgas och straffar — då borde wi wisserligen blifwa stilla
och endast bedja: Gud, war oss alla nådig! Förlåt oss wåra skulder,
såsom ock wi förlåta dem, oss skyldiga äro. Ty då Herren Gud hemsöker
dem, som göra dig orätt och ondt, tillgår det något grufligare, än du
kanske sjelf skulle önskat. Ty wi må aldrig glömma, att den, som
tillfogar oss oförskyldt lidande, har icke gjort det endast åt oss, utan i ännu
högre grad åt Herren Gud, hwilken mycket hjertligare sörjer för oss än
wi sjelfwa; och då är din förtryckare genast under Guds wrede — och
Honom skall han icke kunna undkomma, såsom ännu ingen menniska
undkommit Herren Gud!
Det säkra är, att synden icke blir till intet — det skola Guds höga
fullkomligheter sörja för; synden skall alltid på något sätt drabba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
