Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 27 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O, detta måtte wäl wara höjden af detta högwärdiga sakraments
herrlighet. Huru borde icke denna förening wara oss den största
herrlighet på jorden! Ja, då en själ först fått den stora trösten emot alla
sina synder, som detta sakrament will skänka, blir hon ofta så brinnande
af kärlek till sin Herre och Frälsare, att hon wäl önskade kunna trycka
Honom in i sitt hjerta, att hon icke hölle något för större salighet, än
om hon kunde blifwa med Honom på det innerligaste sätt förenad; och
si, då kommer den milde Herren här och utfinner ett sätt, huru äfwen
en sådan önskan skulle tillfredsställas.
Men om man will tänka på den egentliga grunden härtill, måste
man ihågkomma, att det just war menniskans återförening med sitt
ursprung, med Gud, som war målet för hela försoningens råd. Menniskan
war skapad till att wara innerligt förenad med Gud. Derföre war hon
ock gjord till hans beläte. Detta förlorades genom syndafallet; då
afslets föreningsbandet, menniskan skilde sig från sin Skapare, och deruti
bestod den död, hwarom Herren hade sagt: "På hwad dag du äter
deraf, skall du dö döden."
Första steget till återföreningen mellan Gud och menniskan togs
genom Guds Sons födelse, Guds Sons menniskoblifwande, då Han
blef såsom en af oss, då Han iklädde sig wårt kött, då Han antog wår
natur och blef wår blodsförwandt; då war redan en märklig förening
skedd emellan Gud och oss — ty wi woro med blodsband förenade.
Hwarföre ock profeten hade förutsagt: "Han skall heta Emmanuel, Gud
med oss" d.ä. icke blott: Gud ibland oss, utan: Gud i oss, Gud
i wårt kött, Gud wår blodsförwandt; hwarom ock apostelen säger: "Efter
den, som helgar, och de, som warda helgade, äro alla af en, derföre
skämmes Han icke kalla dem bröder." Men denna i Jesu födelse började
förening tyckes Han wilja fullända i detta underbara sakrament, der
Han låter oss också förena denna sin antagna hela menniskokropp med
wår. — O, detta är dock något, det ock änglarna lyster se! O, hwilken
helgedom den menniska bär hos sig, som är worden delaktig af Christi
heliga lekamen! — som är en kropp och en ande med Honom! Hwilken
ära och salighet!
Afplanat har du med ditt blod
Den handskrift, som emot oss stod,
Mot oss du, Jesu, war så huld,
Att du betalte all wår skuld.
Att detta trofast är och sannt,
Du gifwit oss din Andes pant
Uti din helga nattward, der
Wi smaka, huru ljuf du är.
Ty din lekamen, helig, sann,
Så ock ditt blod, som för oss rann,
Wi undfå wid ditt helga bord,
Som du har lofwat i ditt ord.
En herrlig spis är detta wisst,
På hwilken aldrig blifwer brist,
Ett himmelskt manna, som wår själ
Till ewigt lif bewarar wäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
