Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 12 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fält och igenkänner det icke. Du skådar med sorg det förödda landet,
ser blott tistel och törne, förökad fräckhet och ogudaktighet. Och hwad
menar du war orsaken? Jo, en kraftig arbetare borttogs, och det war
nu ingen, som wårdade sig om folket, och sjelfwa hade de icke kommit in
i ordet, att på egen hand begagna det. Deremot finner du andra orter,
der kanske ingen utmärkt personlighet stått ledande i spetsen för Guds
werk, men der folket sjelfwa hade börjat uppbygga sig inbördes med
Guds ord. Och du fröjdas och förundras att se Guds werk icke blott
bibehållet, utan märkligen förökadt, utwidgadt och mognadt. Dessa
händelser äro blott wanliga, dem hwar och en med någon insigt i Guds
rikes tillstånd skådar. Och huru skola de förklaras? Jo, tänk på din
egen erfarenhet, om du är en christen, som någon tid gått i Andens
skola. Hwad har du att berömma dig af såsom medel till ditt andliga
lifs uppehälle och tillwäxt? Har du warit så stark, så trogen, så waksam,
så upplyst, att du derigenom stått fast i alla bepröfwelser? Nej, intet
annat än Guds trofasthet will du berömma. Men nu är Gud lika
trofast mot alla; det har icke warit brist på Guds trofasthet, der
christendomen dött ut. Nej, skilnaden har warit den, att der har nådemedlet
försummats, men af dig har det blifwit begagnadt. Så trög och glömsk
du ock är, har du dock alltid under tiden umgåtts med ordet, gerna läst
och hört det, ehuru du har ock häruti mycken försummelse att förebrå
dig. Du har ock erfarit olika werkningar af olika förhållanden i den
delen. Har du icke ofta erfarit, huru du stundom efter långwarigare
saknad af ordet eller försummelse deri blifwit kall, död, olustig till din
inwärtes menniska, swag för hwarje frestelse, werldslig och köttslig?
Men deremot, att de tider, då du flitigare umgåtts med ordet, har du
ock mått bättre till din inwärtes menniska. Och åter, war det icke
mången gång du war nära att falla i säkerhet och synd, men ett
bibelspråk, en predikan, kortligen, något Guds ord wäckte dig utur
slummern och frälste dig? War det icke mången gång, du war kall och död,
hela werlden war dig mörk och dyster; men du kom att läsa i bibeln en
vers, ett kapitel, eller ett stycke ur en god bok, eller du träffade en wän,
som hade Guds ord i sin mun, och du fick nytt lif, ny wärma, och du
ljusnade upp? Har du icke då Davids erfarenhet och bekännelse: "Herre,
om icke ditt ord hade warit min tröst, så wore jag förgången i mitt
elände?" Så ser du, huru ordet war medlet, hwarigenom Gud
uppehållit ditt nådelif. På samma sätt är det med alla andra christna.
Guds ord kallas icke förgäfwes nådemedel; och det förutan är det
omöjligt att behålla nådelifwet.
Jesu, du är sjelfva lifwet,
Och ditt ord är sannt och rätt.
Du af nåd oss det har gifwit,
Att wi skulle gömma det
I wårt hjerta; hjelp oss bruka
Städse så ditt dyra ord,
Att dess kraft i oss blir spord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
