Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 3 Oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgrunda, huru wår Herre Gud skall hafwa reda på alla dessa och på
en dag göra nya kroppar af dem, då är det sannerligen ute med hela
trosartikeln. Och så går det alltid, när förnuftet skall bedöma en ren
trosartikel, och menniskan icke håller sig blott till ordet. Såsom när
jag oroas af mina synder, af lagens och samwetets domar, måste jag
ju förlora all wiss tillförsigt om Guds nåd och wälbehag, om jag icke
strängt håller mitt öga fästadt wid Guds nådeförbund i Christus och
hans försäkringar derom. Släpper jag detta fäste och kommer blott in
i mina egna tankar och känslor, då är det snart ute med tron. Så
har det ock ofta gått med sjelfwa läran om Christus, då man har welat
förstå, huru Gud kunde bestämma sin Son till wår försoning, eller huru
Guds Son kunde blifwa menniska, gråta, bedja, lida, dö, eller huru
Gud kunnat lemna en stor del af werlden i okunnighet härom och icke
med sin allmakt, t. ex. genom änglar, utbredt sitt evangelium o. s. w.;
då har man fallit på allehanda underliga och galna tankar och slutat
med att tro ingenting. Ja, så går det ock ännu i dag för många i
affeende på sakramenterna; man ser i dopet, att wattnet är watten,
hwilket ock ett djur ser; man ser i nattwarden, att brödet är bröd och
winet win o. s. w., och när man då förgäter, att Gud är allsmäktig,
eller ock med munnen erkänner detta, men i hjertat tänker: Det och det
kan Han icke göra — då har man snart borttappat de herrligaste
trossanningar blott för det blinda och förmätna förnuftets inblandande.
Gud har talat, det skall då wara allt. Ty att jag skall blifwa
ståndande i den tron, att jag skall få ett ewigt lif med en skön och herrlig
lekamen, när jag ligger under jorden, förmultnar och blir stoft, dertill
fordras en gudomlig och himmelsk försäkran och wisshet, som icke rättar
sig efter något kännande och seende, utan kan se upp öfwer allt sådant
till Honom, som talat det, och hwilken rikligen förmår göra öfwer allt,
det wi bedja eller tänka. Det såg icke heller likt ut, att Christus skulle
uppstå, när Han war så jämmerligen dödad och låg nere i grafwen
under den förseglade stenen; då war det sannerligen allt för swårt att
tro, att Han nu skulle wara en Herre öfwer död och graf. Men efter
Han hade sagt det, Han, hwilken "bär hela jorden med tre fingers mått",
så måste det dock ske. På detta måste äfwen wår uppståndelse, så orimlig,
ja, omöjlig den synes för allt förnuft, likwäl en dag blifwa en werklighet,
så sannt Gud sjelf har sagt det och icke kan ljuga. Si, så wigtigt war
det, att apostelen här förde corinthierna in på det gudomliga ordets grund.
Uppstånden är Christus, gudomliga lif!
För oss Han då dödade döden.
Uppstånden är Christus, min fröjdesång blif
Mot synden och yttersta nöden.
O Jesu, i hjertat jag gömmer ditt ord,
Mer högt och mer dyrbart än himmel och jord:
Jag lefwer, I skolen ock lefwa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
