Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 13 Oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 13 Oktober.
Honom, som håller sig wid gerningarna, warder lönen icke
räknad af nåd utan af pligt. Rom. 4: 4.
Uti gr.-texten lyder det egentligen så: "Honom som werkar, som
arbetar, eller såsom Luther träffande återgifwer det: "som umgås med
gerningar." Meningen är wisserligen den, som wår bibelöfwersättning
uttrycker: "Den som håller sig wid gerningarne" Att ordet "werka"
i wår text betecknar hjertats förlitande på gerningarne det se wi af
det, som apostelen uttrycker såsom dess motsats, då han säger: "Men
honom som icke werkar, utan tror på Honom, som gör den ogudaktiga
rättfärdig." Der märka wi att ordet "werka" här betecknar, att hjertat
har sitt hopp på werkandet. Wi förstå dessutom, att om hjertat wore
fritt, wore dödadt ifrån lagen och troende på Christus, så utgjorde
werkandet intet hinder för rättfärdigheten inför Gud, utan wore twärtom
en frukt och bewisning af densamma. Saken är denna: Huru än ditt
förstånd och din bekännelse äro, kan dock hjertat icke annat än hafwa
sitt hopp på ett af dessa twå: Antingen på ditt eget werkande,
warande, görande, eller ock på Honom, som gör den ogudaktiga rättfärdig.
Wår egen werkförtjenst och Guds nåd genom Christus äro rakt emot
hwarandra. Har jag nu mitt hopp på mitt eget werkande, så kan jag
omöjligt hafwa det på Christus, och då utgör alltid mitt werkande
hufwudsaken för mitt hjerta och mina tankar, hwadhelst förståndet och
munnen säga, och då kallas jag här en werkare och får inför Gud endast
efter min förtjenst, endast det mig tillhörer.
Honom warder lönen icke räknad af nåd, utan af pligt. Märk:
den, som werkar, får "lön" — icke nåd, utan "lön". Har han till alla
delar fullgjort det, som husbonden fordrat, så får han den betingade
lönen och behöfwer då icke tacka derför, såsom för någon nådegåfwa,
utan det är nu hans egen förtjenst; men brister det åter i hans
fullgörande af sin skyldighet, då warder han straffad, han får intet af nåd.
Sådan är lagen. Den, som håller sig till lagens wilkor, blir ock dömd
endast efter dessa. Så hafwa wi redan sett Herren Christus förklara
det med arbetarena i wingården. Och i denna Guds regering är en
obeweklig bestämdhet; der är intet skonsmål. Den, som håller sig wid
gerningarne, skall lönas endast efter sin egen förtjenst och får intet af
nåd. Då likwäl en sådan kanske gjort mycket flere gerningar, än den
som söker och får nåd, så tyckes detta wara mycket hårdt. Men här
hjelper intet; det ligger en sträng och obeweklig ton i Skriftens ord
härom. Då en af arbetarena knorrade, war der intet undfallande hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
