Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 13 November
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- men att höra och tala fåfängliga ting bland menniskor, dertill har
du tid! Detta må wäl heta att wara tjust af djefwulen. Du har nu
för dina göromål icke tid att till själens näring anwända en timme af
dygnets tjugofyra. Men tänk, om Gud slår dig och låter dig ligga
sjuk ett år, nog står werlden ändå! Då har du ringa tacksamhet af det
werldsliga, som du så troget skött; det kan nu icke hjelpa dig. Och Gud
och hans ord har du föraktat — icke will du wäl nu anlita detta
föraktade om hjelp?
När följden af Guds ords försummande blir den, att du dagligen
afmattas till den inwärtes menniskan, tron fördunklas, gudsfruktan och
alla nådekrafter förswagas, då klagar du kanske öfwer swaghet och
frestelser, dem du icke öfwerwinner; men huru war detta att wänta? Att
du skall öfwerwinna det onda i dig, nådens medel förutan, det wäntar
hwarken Gud eller menniskor. Nej, sådana krafter ligga icke i
menniskan; och det är derföre, Gud gaf oss medlet ofwanefter. Men deremot
om du rätt brukade detta medel, skulle ingenting, som tjenar till lif och
gudaktighet, wara omöjligt. Om du säger, att du försökt och läst Guds
ord, men ändå icke blifwit bättre, måste händelsen wara en af dessa
twå: Antingen förstår du icke, hwad bättring är; du menade, att du
skulle i hast uppnå en wiss höjd af kraft, fromhet och helighet, och wisste
icke, att wägen dertill gick genom förnedringens och fattigdomens dal,
samt att dertill hörer, att du icke skall se dig sjelf bättre och bättre, utan
twärtom. Eller ock, om du werkligen ännu är slaf under synden, ännu
icke fått nytt lif, ny lust, nya andliga krafter, då har du wisst icke
rätteligen brukat ordet. Tilläfwentyrs har du förwandlat Guds ordning och
sökt först öfwerwinna det onda i dig, innan du skulle tillegna dig Christi
förtjenst; först bära frukt, innan du skulle inympas i Christus. Begynn
nu lyda ordet, som säger: "Fly först till Jesus, tigg om nåd, mot
syndens makt skall se´n bli råd." Låt den djupa egenrättfärdigheten fara
och kasta dig, sådan du är, med alla brister och motsägelser i nådens
famn, och du skall så erfara, "att der synden öfwerflödade, der öfwerflödade
då nåden mycket mer". Och si nu, nu skall denna öfwerflödade nåden
så glädja, smälta och förwandla ditt arma hjerta, att det icke mer skall
hafwa smak på det onda, som nyss höll dig fången; att det goda, som
du icke förmådde, skall nu blifwa din lust. Så lärer ordet. Anwänd
det med lydaktighet, så är dig ingenting omöjligt, som är nödigt till salighet.
Ditt ord, o Jesu, skall bestå,
Dess wärde kan ej falla;
Hur wildt än otron rasa må
Och syndens wågor swalla,
Du har ändock för ewig tid
Uti rättfärdighet och frid
Ditt rike derpå grundat.
Wisst synes det, o Jesu kär,
Som skulle det gå under,
Wisst stormar det än här, än der,
Som bäfwade dess grunder.
Men ack, det synes endast så -
Ditt ord det står och skall bestå,
När jord och himmel falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
