Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 24 November
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 24 November.
Den, som war sådd ibland törne, är den, som hör ordet, och denna
werldens bekymmer och rikedomens swek förqwäfwa ordet,
och han blir utan frukt. Matth. 13: 22
Då Christus säger, hwad som förqwäfwer ordets goda säd i
hjertan, der den redan uppgått, nämner Han blott: Lefwernets omsorger
och rikedomens swek och lifwets wällust. Han nämner inga grofwa
synder eller brott, ingen oärlighet, stöld, bedrägeri etc., såsom orsaker
till själens förtappelse, utan endast att ordets werk i hjertat förqwäfwes.
Här kunna wi nu lära graden, då en eljest loflig omsorg om det
jordiska icke blott öfwergår till girighet, utan ock medförer döden. Detta
är ett mycket märkwärdigt stycke. En redlig christen känner med bekymmer,
att han icke är fri från jordiska omsorger. Då frågar han: "Kan
jag dock ännu hafwa lif i Gud? Eller när är mig detta jordiska till
döds?" — Märk då Christi swar: När det förqwäfwer den goda säden
i ditt hjerta, då är det dig till döds. Men huru och när sker detta?
- Swar: Efter den goda säden är Guds ord, och detta hade börjat
uppgå, så betänk först, hwad det är, som af Guds ord uppgår i hjertat.
Såsom ordet är twåfaldigt, lag och evangelium, så är ock dess werk i
hjertat twåfaldigt: Lagens werk är ju ett waket och förkrossadt hjerta,
som känner synden och känner den så, att den gör oss hela werlden för
trång, jagar och drifwer oss att söka räddning och frid i Christus.
Äfwen sedan tron uppgått, är ju det den dagliga bättringen, att man icke
kan lefwa som werlden, lustig och fri i synden, icke kan lefwa i wädret,
utan att man tyglas, tuktas och korsfästes af Anden, ja, att man ännu
alltid så känner sin synd, att man ofta har högsta möda att kunna tro,
och att Christus och evangelium alltid blifwa oss oumbärliga och ljufwa.
Detta är både lagens och evangelii werk. Evangelii egna och särskilda
werk är, att den förkrossade själen får frid i Christus, får lif, tröst och
glädje af evangelium, får deraf också en ny kärlek, som brister ut i en
glad, enfaldig bekännelse och kärlekswerksamhet. Kortligen: bättring,
tro och helgelse äro ju ordets werk i hjertat. Då nu detta är gifwet,
är det lätt att förstå, hwad det är, att den goda säden af lefwernets
bekymmer eller ock af rikedomar och lifwets wällust förqwäfwes. Det
sker då, när du får så mycket att tänka på — ehwad det är af bekymmer
i fattigdomen, eller med fägnad och förnöjelse i winst och rikedom
—— du får så mycket att tänka på, ditt hjerta blir så intaget, uppfyldt
och sysselsatt af detta jordiska, att omsorgen om Guds nåd och wänskap
deraf tränges åt sidan, och då har ordet snart ingen werksam kraft på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
