Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
uppstått J stället för den upphäfda erkebiskopstvärdigheten
inrättades ett superintendentsembete med rent kyrklig befatt-
ning utan politiskt inflytande «). Domkayitlet fortfor tills
Is) Emedan wid reformationens införande hufwudsakligen as-
sägs krossandet af de katolska biskoparnes makt, undtveks biskops-
namnet och det nya embetets innehafware benämndes under hela
danfka tiden officiellt superintendenter, hwilken titel likwäl icke
kunde göra sig anwänd bland allmänheten, som i det dagliga talet
bibehöll den gamla. Denua upptogs ockfä äter af regeringen med
den swenfka tidens början. Lunds stifts superintendenter woro
följande: Frans Wormordsen Emacs-zons Wertmde är 1537——
1551; Mag. Nils Plade CNioolaus Palladiusl 1551——1560; Mag.
Tyge Asmundfen skyr-bions Asmundy 1560—1577; Mag. Nils
Hwid Nicolaus Albions) 1578——1589; Mag. Mogens Madsen
flits-gnus Matthiae) 1589—1611; Mag. Poul Mortensen Ostrup
fpaulus Martini Skandias-) 1611-—1619; D:k Mads Jensen Mid-
delfart ( Mathias Jeni) 1619-—1638: D:r Peder Pedersen Winstrup
1638—58. Samtlige desse öfwerherdar woro lärde män och ni-
tiske i uppsyllande af sitt kalls pligter, hwilket just under deras tid
war ett mycket beswärligt kall, dä efter den gamla ordningens upp-
lösning mer än ett århundrade förflöt innan den nya lärans före-
skrifter hunno göra sig allmänt gällande, och dä emellertid sjelfswäld
och demoralisation ästven bland presterskapet gingo i fwang och pä-
kallade sträng beifran ä förmännens sida. Jemte bryderierna ikyrk-
liga angelägenheter kommo räheten i tänkesätt ocksä hos den bättre
klassen och adelns wexande öswermod att ofta för superintendenterna
öka tyngden as deras embetsbörda. Ett par prof mä anföras. Su-
perintendenten Hwid hade lätit flytta eller till annat ändamål an-
wända en gammal grafsten somiLuuds domkyrka tvar laggd öfwer
ett par medlemmar af den förnäma slägten Ulfstand. Han rätade
derigenom i otvänskap med flera mäktiga adelsmän i Skåne, som
woro anförwandter till denna flägt, och owiinskapen upphörde ej
dermed att stenen, hwilken Hwid påstod sig haswa köpt af kyrkp-
wärdarne, äter lades pä sin plats. Nägra kitsliga adelsmän upp-
hetsade en lika kitslig afsatt prest, magister Jakob frän Skurup,
till sörgripelser mot Hwid Han författade nidwisor mot super-
intendenten, i hwilka denne beskylldes att hafwa frän kyrkan stulit
den nämnda stenen. Magister Jakob och likasinnade stallbröder
affxöngo öppet pä gator och krogar i Lund dessa smädedikter och
wisade äfwen pä andra sätt sidowördnad mot stiftets styresman;
slutligen gjorde belackaren nattetid med sina följeslagare inbrotti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
