Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
ligheten, helt enkelt, hivar efter sin smak och efter utrymmet
af den plats som stod till förfogande, hwarföre gatorne blef-
wo tränga och krokiga, mängen gång i mhnuingarne nästan
tillstängde. Man kan ännu fe exempel härpå i flera stora
fläder utomlands, forn från medeltiden äga ansar oförändrade
hela stadsdelar, hwilka erbjuda en lika märklig fom intres-
sant jemförelse med de bredwid liggande reguliera och prakt-
fulla qwarteren af nyaste datum. Sådant måste man äfwen
tänka sig att förhållandet i allmänhet warit med massan af
de enstilda husen i Lund, som likafullt för sin tid, med sina
talrika kyrkor och kloster, sitt erkebiskopdresidens, kungshus,
mynthus, sina många andra offentliga byggnader och sitt öf-
wer det hela stolt dominerande Laurentius-tempel samt sin
rikedom och wälmäga, fullkomligt innehaft måttstocken af en
hufwudsiad, och fäsorn sådan under en wiß period till och med
war u»tan like i Nordell-
Aftoen djupt under jorden wittna fynd, som tid efter
annan blifwit gjorde, om Lunds älder och de förändringar,
hwilka det under århundradenas lopp undergått ’). Att en
DJ "Många fasta grundwalar ooh omsorgsfulla stensättningar,
hwilka stundom finnas siere fot under jordytan, wittna om sådana
förhållanden Wid grundgräfning till här nyligen uppförda biskops-
hu6, som universitetet 1849 fått i utbyte mot en ny byggnad å Hel-
gonbacken, träffades först grundwalar efter mindre stenhug; derun-
der på 10 fots djup lemningar af bänkar fom warit begagnadeer
huggning af sandsten, hwarefter en mängd grus, siärfwor och miß-
lyckade stycken qwarlågoz på 14 fots djup märktes swaga lemningar
efter trähus, och här fanns jemwäl ett slagfwärd från heduifka tiden.
Färst wid nära 16 fots djup påträffades fåkallad lefwande jordmån.
Liknande förhållanden ha flerestädes wifat sig wid gräfningar inom
den del af staden, fom warit meft bebyggd. Wi finna fåledea att
Lund, ifrån den tid det uppstätt fåfom en ordentlig stad, höjt sig i
likhet med flere gamla städer utrikeg, ungefär 2 fot under hwarie
ärhundrade«. Brunius, Skånes Konsihift f. Medelt. sid. 348· —
Ett eget fynd berättas af A. Stobceus i defafhandling om »deu gamla
staden Lund» (1)o antiqua ukhe Lund. 1708) wara gjordt omkring
år 1680, wid tillfälle då en af stadens rådmän lät gräfwa en brunn
i fin gård. Pä 7 fots djup påträffades eu hel mängd läderfkor af
en omanlig form. Förf. nämner att han fjelf fett någre af dem och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
