Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
skänkte den under byggnad stäende kyrkan den ansenliga grund-
fonden af 52 lj, hemman tillika med ett jordstvtke af 27 mark
uti ärliga räntor af några jordlägenheter, bwarföre bankas
slere gamla författare betraktas såsom hennes egentlige grund-
läggare ·). Brefwet på denna gäfwa är dateradt den 24 Maj
4085 och är det äldsta konungabref man känner i Norden.
Det fanns ännu i original med sigill i försvar hos Lunds
domkapitel i början af i7:de seklet. En kopia, föga yngre
än originalet, finnes i den urgamla minnesbok, som under
namn af "Neckalogium Lumlequ förwaras på univ. biblio-
teket.
Förmodligen har den trätor-ka, som war Lunds och Skå-
nes första helgedom, sedan kristna läran här fått fäste, legat
midt i staden och domkyrkan sedermera i anseende till plat-
sens helgd intagit samma ställe, hwilket icke war det tjenli-
gaste för en fä kolossal byggnad på grund af den matten-
sjuka och kärraktiga jordmonen. Grundtoalarne ha också der-
före betydligen gifwit sig, ehuru murade af gril- och fand-
sten i kall-bruk från 46 fots djup under jordytan och förenade
med sträckmurar långs under pelanaderna och twärtunder
mellanskepvet ").
kl 5Ilswen Bruniuo i sin "Beskrifning om Lunds Domkyrka",
tillerkänner Knut den Helige med wigtiga skäl den första grundlägg-
ningen, men det är smärt att förneka Saxo’s utsago witsord, då
ban lefde icke fyllest 100 är efter Egine, och det fullkomligt iir i
öfwerensstämmelie med denne fednares kända nitiska och kraftfulla
karakter att hafwa kunnat uppfatta planen till och sätta i gäng det
storartade företaget. Hwad som i andra skrifter, äfweni detsiirde-
les betydande Neakologium Lumlequ säges i detta afseende till Knut
den Heliges förmän, kan deßutom lika mycket gälla honom scifom
byggnadswerkets sullföljare och hufwudfaklige befrämjare.
W) Det faller naturligtwis af sig fjelf att C. G. Brunii ut-
märkta «Bestrifning om Lunds Domkyrka" är källan för nästan alla
bär förekommande uppgifter rörande denna, hwilka ofta ärv orda-
granna utdrag. Särstilde citationer af detta arbete iiro derföre öf-
werslödige Föreroarande lilla skrifts begränsade utrymme tillåter
likwiil blott ett inskränkt begagnande af de rikhaltiga materialier,
bwilka söresinnas i nämnda lärorika, men förmedelst sitt omfang
s-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
