Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
samt twenne dörr- och ser fönsteröppningar ä hwarle sido-
skepp samt åtta fönster-öppningar ä mellansteppets hwakje läng-
sida ha alla likadan syftning. J kkpptan wisar sig åttan tre-
dubblad. Henneö takhwalf hwila pä ser pelare och aderton
kolonner, tillsammans tjugefyra. Fem dörr- och nitton fön-
stetöppningat, nemligen med den igenmurade i wester utgöra
tillhopa tjugefota Ofra halskorsbpggnaden och rundelen samt
kapellerne och sakrisiiorne ha tillsammans tingefyra fönster-
öppningar, då hwardera af de indelade räknas för trenne
särskilda
En af sällspntheterna i detta Nordens fordna metropo-
litantempel är deß krypta eller kraftskprka. Mänga dy-
lika finnas i Italien, Frankrike, England och Tpstland, men,
utom den istågawatande, i Norden endast twä sådane, en uti
Wiborgs domkyrka pä Jutland och en, ehuru ibetpdligt min-
dre stala, uti Heligkorskprkan i Dalby. Kryptok förekomma
nästan endast i rundbägöälderns kyrkor, högst sällan i spets-
bägsälderns; ocksä bär Lunds krastskyrka — bestående af fyra
qwadrater nemligen en mellan- och tmä sidoawadrater samt en
korqwadrat med rundel i öster —- i hela sitt utseende prägeln
as den tids stil då hon byggdes, med sina tunga allwarliga
former, sina af en rå konst prydda massiva pelarerader, sina
små fönsteröppningar, genom bwilka dagern endast sparsamt
intränger. Meningarne hafwa warit olika rörande assigten
med Uppsörande af dylika mörka underjordiska kyrkor; denna
kryptas ändamål har dock uppenbart warit det, att liksom ut-
göra en särskild kyrka, dä hon blifwit säsom sädan särskildt
inwigd» och gudstjenst warit der under hela medeltiden inrät-
tad. Anna qwarstär denna helgedoms högaktare, ett simpelt
stenbord, i rundelen, och steka sidoaltaren haswa sunnitsz
wäggarnes och pelarnes höga och breda socklar (grundsienar)
wisa sig päragligen hafwa warit bönpallar och i hwalsskiliei
bägarneö slutsienar qwarhänga några jernringar för ljusbo-
nor. En egen företeelse är en midt i mellanqwadratenö hjelm-
ma. Pä lika sätt lunde erkebiskopen i Upsala frän sitt residens ge-
nom en betäckt gäng inkomma i sin domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
