Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
I epideraiologiskt hänseende vore det upplysande att få den
ordning utrönt, hvari farsoten denna gång i landets skilda delar
afslu-tade sina härjningar. De notiser, vi från dessa år ega i behåll, äro
emellertid för en sådan undersöknings utförande alltför knapphändiga.
Det enda, vi kunna anmärka, är att frossan i Kalmar lån först
upphörde utefter kusten. Åtminstone var detta händelsen i Wimmerby
distrikt. Han ström omtalar nämligen derifrån, att frossor år 1821
voro sällsynta i skärgården, mep deremot ”i skogstrakterna mer
allmänna än vanligt.”
Efter den nu omtalade treårsperioden försvann frossan som
farsot åter helt och hållet från skådeplatsen. Under åren 1822—25
finner man henne, märkvärdigt nog, nästan endast omnämnd såsom
mera gängse i tvenne af vestra kustens läkaredistrikt, nämligen
Engelholms (Wieslander) och Strömstads (Landeherg), under det
att hon från de mellanliggande distrikten, utgörande hela Halland
och södra Bohuslän, alls icke omtalas, med undantag dock för
Göteborg, hvarest enligt Hagströmer frossor åren 1822 och 1823 voro
de allmännaste sjukdomame hland den derstädes stationerade
militären1). 1 1825 års berättelse från Bohusläns södra distrikt skrifver
också Marin uttryckligen: ”frossor har jag på flere år här i orten
icke blifvit varse.” I öfrigt voro de i landet vida sällsyntare än
vanligt.
Men nu kom det i frossans historia så märkvärdiga året 1826
och med det en ny frossperiod, hvilken fortvarade till sommaren 1832.
Denna gång framträdde frossan redan första året samtidigt på en
mängd skilda orter, hvarihland flere, som eljest pläga af frossan
förskonas. I slutet på sommaren eller under hösten började nämligen
intermit-tenta febrar uppträda, mångenstädes föregångna af remittenta, som
tydligen äfvenledes voro af malarianatur, icke endast å de vanliga
frossörterna såsom längs östra kusten från Blekinge till Helsingland, i de
provinser, som omgifva Mälaren, Hjelmaren och Venern utan äfven i
flere andra delar af landet såsom södra Halland (Westberg), Skåne
(Wieslander, Mullern), Wexiö (Ekman) samt Wadstena
distrikt (Sundholm). De remittenta febrarne hade å flere orter
redan i slutet af Maj tagit sin början (Trafvenfelt), i Engelholms
distr. till och med i April (Wieslander). Flerestädes nådde
malariafarsoten redan detta år en sådan freqvens, att nära l/3 af befolkningen
värderas hafva blifvit angripen såsom i Otterstads församling på Kål-
1) St. L&k.-Handl. X, s. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
