Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Sverige, hvarifrån man kan vänta sig någon upplysning i denna sak
och som i sjelfva verket egnar sig väl att gifva upplysning i saken,
är norra kusten af Bottniska viken. Denna kust utgöres af tvenne
socknar, Haparanda och Neder-Kalix, af hvilka den förra till allra
största delen är bebodd af finsk, den senare åter uteslutande af svensk
stam. Lika nordligt läge hafva båda dessa socknar; båda ligga de
dels utefter hafvet dels utefter nedre loppet af stora elfvar; båda
innehålla de kärr och sanka marker i mängd. Man har derföre all
anledning att betrakta dem som i hänseende till läge och markens
beskaffenhet lika emottagliga för frossa. Och, om någon skilnad
i detta afseende skulle göras dem emellan, vore det snarare Haparanda
socken, som man hade att på grund af naturbeskaffenheten; anse mer
tjenlig för frossmiasmat, enär stränderna af Torneå elf äro mera
långgrunda och sanka och derföre mer utsatta för vattenståndets vexlingar.
Råder här skilnad i freqvenseu af epidemisk frossa — endemisk
frossa finnes, såsom vi sett, här icke — så kan man då, isynnerhet
om den större frossfreqvensen tillkommer Neder-Kalix socken, hafva
skäl att sätta i fråga, huruvida den ej närmast står i sammanhang
med inbyggarnes olika nationalitet d. v. s. T beroende af deras
lef-nadssätt eller möjligen egendomliga kroppskonstitution.
1 Neder-Kalix har frossan nu verkligen flera år epidemiskt
upp-trädt och ganska svårt härjat såsom åren 1855—58; i den finska
grannsocknen deremot har hon väl infunnit sig, men aldrig lyckats vinna
något säkert fotfäste. Och hvad än mera talar för det i fråga satta
förhållandet är att, då hon der uppträdt bland personer, som icke
förut besökt andra orter, har det alltid varit personer tillhörande den
jemförelsevis fåtaliga, i socknen bofasta svenska befolkningen, som
angripits, men ej den af finsk härkomst efter hvad Wretholm i
berättelsen för år 1859 uppgifver. Under år 1855—59 hade
åtskilliga sjukdomsfall ibland den svenska delen af allmogen derstädes
inträffat, men den finska allmogen hade icke angripits. Det närmare
utredandet af denna fråga tillhör emellertid naturligtvis Finlands
läkare, som hafva vida rikare tillfälle att anställa iakttagelser rörande
ämnet.
Mera betydande olikheter i frossfreqvensen, än de ofvan påpekade
iakttager man först, om man tager hänsyn till folkets yrken, stånd,
förmögenhetsvilkor och deraf beroende lefnadssätt. Det är
nämligen en ofta gjord och bekräftad erfarenhet att, ehuruväl intet stånd
är fritaget från frossa, likväl de lägre och fattigare klasserna: af
befolkningen, som utföra det gröfre kroppsliga arbetet utom hus, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
