Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Gillberga distr., h varest i flere trakter ”snart sagdt hvarannan person
blifvit angripen”: ”inom herrskapsklassen har mig veterligen ej mer
än ett enda fall inträffat” (Warodell); från Skytts härad:
”ehuru-väl ingen klass af menniskor var fullkomligt fredad för farsoten,
syntes dock de tjenstehjon, hvilka med dålig beklädnad biträdde vid
åkerbruket eller vaktade kreaturen mest och ofta lida af sjukdomen”
(Ström).
I 1855 års embetsberättelser omtalas från Gillberga distr., att i
vissa delar af distriktet ”minst hvar 20:de person bland allmogen
med säkerhet torde kunna antagas hafva varit i mer eller mindre
grad angripna af sjukdomen, hvaremot bland ortens talrika
herrskaps-personal högst få fall inträffat” (Warodell); och från Sala:
”sjukdomen har ej skonat någon ålder eller stånd, dock har den
företrädesvis angripit den fattigare befolkningen” (Lundh); från Ekesjö:
”frossorna förekommo i synnerhet bland den fattigare delen af
allmogen” (Bråkenhjelm); från Skytts härad: ”liksom de andra åren
angrepos hufvudsakligast tjenare (och ofta små barn); slutligen från
Sölvesborg: ”frossan hemsökte synnerligen arbetsklassen, så att hela
familjer deraf lågo sjuka” (Norin)’.
Om epidemien 1856 förmäles från Ekesjö, att sjukdomen i
synnerhet förekom bland den fattigare delen af befolkningen, men att
den äfven bland de bättre lottade icke var sällsynt (Bråkenhjelm),
samt från Carlshamn att ”frossan förekom inom alla klasser utan
undantag, men mest i arbetsklassen” (Witt).
Om således landtarbetaren och den fattige varit vida mer
utsatte för frossa, hafva dock, såsom flere af de nyss meddelade
citaten betyga, äfven de öfriga stånden ofta lemnat en icke
obetydlig kontingent till sjuklighetsnumerären. En olikhet för olika
åldersklasser synes likväl här förefinnas, i det att af arbetsklassen
snarare ungdoms- och medelåldern, af herrskapsklassen åter
barnåldern angripes af sjukdomen. Det förra framgår redan af hvad
of-van anförts, och för det senare gifva följande uppgifter af Sti eg ler
stöd. Erån Sigtuna rapporterar han för 1853: ”af hundratals
fross-sjuke har ingen i min praktik förekommit af s. k. bättre folk med
undantag af några få barnfrossor”; och för 1854. från Enköping: ”då
under 1853 knappt en enda S. k. bättre person mig veterligen
blifvit af sjukdomen angripen, så har detta deremot varit någon gång
förhållandet sistlidne år (1854), men det är för det mesta barn af
denna klass, som fått sjukdomen” (och har bostaden då alltid haft en
ofördelaktig belägenhet). I 1855 års berättelse yttrar samme läkare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
